Artiklar och Krönikor
Vardagsikon/Mat
Ulf Liljeblad, VD på Stockholms Aeter & Essencefabrik.

Vilka kryddtrender märker ni av just nu?
– Essenser med smak av lakrits och pistage har ökat i försäljning eftersom folk har börjat baka cupcakes och macarons. En annan trend är lavendel­blomman som används både i brödbakning och som sallads­dekoration.

Hur mycket ökar er för­säljning under december?
– November och december är våra mest intensiva månader. Då vill folk köpa glöggessenser, pepparkakskryddor, kanelstänger och framförallt saffran.

Vad utmärker bra saffran?
– Köper man pulver ska det vara mörkt, nästan brunt. Då vet man att enbart saffrankrokusens strån har tagits till vara. När du bakar med saffran är det viktigt att mortla ihop den med en gnutta socker. Sedan kan man hälla ¾ kapsyl ren sprit över, så att det täcker blandningen. Sockret och alkoholen fungerar både som smakförstärkare och konservering. Strör man ren saffran i degen eller maten ger den nästan ingen smak.


Den här artikeln publicerades ursprungligen i Icon #3 2011.

Artiklar och Krönikor
Människan tycks aldrig tröttna på att förutspå jordens fall. Men vilka är de största hoten mot livet på jorden?
Och vilken livsform kommer att överleva alla de andra?

Text Caroline Thörnholm Illustration Prince Hat

Hot mot planeten jorden har skildrats på film ända sedan människan började hålla upp en kamera. Civilisations­dödande vapen i händerna på en skurk, en naturkatastrof eller en armageddon­asteroid som måste stoppas.
Men i verkligheten är vårt 5 972 triljoner ton tunga jordklot robust. Med 4,5 miljarder år på nacken har jorden varit med om det mesta, och att förstöra den är svårare än man kan tro.

En av de största farorna för livets existens är natur­katastrofer. Tornador, översvämningar och jord­bävningar – jordens naturfiender är många och kan göra mycket skada. Värst av alla är vulkanutbrott.
Den mest våldsamma och destruktiva naturkraft som finns på jorden anses vara de så kallade supervulkanerna. De ger ifrån sig mer än 1 000 kubik­kilometer aska och har det högsta värdet, 8, på skalan för vulkanisk explosivitet.

I Yellowstones nationalpark i USA ligger en vilande super­vulkan. Den är en av de största och farligaste av sitt slag på jorden. Utbrotten sker med förödande kraft. Enorma mängder sten, aska, damm och svaveldioxid kastas ut i den övre atmosfären, solstrålar blockeras av askan och temperaturen på jorden sjunker. Effekten kan bli så stor att det kan förstöra en hel civilisation.

– Där vulkanutbrott uppstår blir det förödande konsekvenser för allt liv, men inte för hela planeten, säger Karsten Pedersen som är professor i mikrobiologi och studerar mikroorganismer i geologiska sammanhang.

En vulkanvinter kan lägga sig över hela globen, men det finns mikroorganismer i underjorden och i havsleror som kan kapsla in sig och vänta tills det blir bra förhållanden i igen.

En annan ödeläggande kraft är kärnvapnens. Det har ofta sagts att det finns tillräckligt med kärnvapen för att spränga jorden flera gånger om, men stämmer det?



Läs mer...

Artiklar och Krönikor
Bea Uusma är läkare, illustratör, författare – och världens främsta expert på André­expeditionen. Varför har hon lagt 15 år på att i detalj kartlägga en 100 år gammal polarresa? Icon träffar henne och pratar om besatthet och passion.

Text: Maria Lindholm Foto: Jonas Walla



Hur började ditt intresse för Andréexpeditionen?
– Min pappa berättade när jag var liten historien om hur de landade med ballongen på isen och sedan försökte gå tillbaka söder­ut, medan isen rörde sig norrut. Den bilden har jag alltid burit med mig, hur de går och går men inte kommer någonstans.

Fanns det något särskilt ögonblick som fick ditt intresse att tippa över till det intensiva?
– Första gången jag och min då blivande man skulle gå på date föreslog jag Andréemuseet i Gränna. Jag hade aldrig varit där och kände att det var dags. Väl där, när jag stod inför alla deras saker, började jag gråta. Det var en så stark känsla.

Vad är det som gör Andréexpeditionen intressant?
– Jag har tänkt mycket på det. Varför har jag lagt så mycket tid på den? Men historien har allt. En deckargåta som är ett evigt, roligt klur, om vad som egentligen hände och hur de dog. Sedan finns också den absolut sorgligaste och finaste kärlekshistorien mellan Nils Strindberg och hans fästmö Anna, hans brev till henne och vad som hände efteråt. När resterna av expeditionen återfanns var hon gift med en engelsman. Men när hon själv gick bort 1949 uppfylldes hennes sista önskan – hennes kropp begravdes bredvid hennes man, men hennes hjärta sändes till Sverige i en liten silverkista och begravdes med Strindberg.

Vad är målet med dina efterforskningar?
– Jag försöker ta reda på vad de dog av på Vitön och har letat efter ledtrådar över hela Norden. Men egentligen finns det inget mål, jag älskar bara att vara i det här. Det är ett parallellt universum som jag har skapat åt mig själv. Jag älskar också den arktiska miljön.


Läs mer...

Artiklar och Krönikor
Varje dag trycker Jan Gradvall på likeknappen, om och om igen. Men vad gör det med vår smak om vi avgör vad vi tycker om efter en halv sekunds betänketid? Mycket av det vi gillar direkt tröttnar vi på lika snabbt, medan det vi älskar allra mest tar flera år att lära sig att tycka om.

Du vaknar på morgonen, greppar efter mobilen, stänger av alarmet med digitala syrsor. Med huvudet fortfarande kvar på kudden och mobilen i handen kollar du sedan nattens Instagramflöde.

Någon du känner är utomlands i en annan tidszon och har lagt upp strandbilder. En världsartist du inte känner har fotograferat en söt hund.
Och, utan att knappt tänka på det, inleder du en lång dags färd mot natt när du oavbrutet trycker på likes.
Like, like, like. Gilla, gilla, gilla. Samma sak på väg till jobbet, på lunchen, på toaletten, på bion innan filmen börjar, på middagen i smyg när du har tråkigt, på kudden igen när du ska sova.

Det finns så mycket i dag att gilla. Hela dagarna trycker vi på like på Instagram och Facebook.
Det är något fint med detta. Vi visar för andra att de är sedda. Andra visar att de ser oss. Blandningen mellan högt och lågt i bilder och kommentarer ger plats för alla slags känslor.
Du kan vara rolig. Du kan vara arg. Du kan vara ledsen. Som Whitney Houston sjunger: ”It’s not right but it’s okey”.

Samtidigt finns det skäl att undra vad det här nya likesamhället långsiktigt kommer att göra med vår smak. När vi oavbrutet markerar vad vi tycker om – med en halv sekunds betänketid.





Läs mer...

Långläsning
Den 22 november blev 22-åriga Magnus Carlsen ny världsmästare i schack. Han slog den regerande världsmästaren Viswanathan Anand och blev därmed den förste nordbo som vunnit VM-titeln.
Icon träffade Magnus Carlsen i Oslo i februari 2012. Det här reportaget publicerades ursprungligen i Icon #8 2012.


Med 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 möjliga drag per parti är schack inte en sport där vem som helst blir världsmästare. Amerikanen Bobby Fischers genialitet förvandlades till galenskap under 1970-­talet och Garri Kasparov utmanar nu Vladimir Putin om makten i Ryssland.
Så var kommer Magnus Carlsen, 22 år, från Norge att sluta?
Text: Johan Wirfält Foto: Bobo Olsson


Han värmde upp med Kalle Anka. Det var en torsdagseftermiddag i mars 2004, och ett par timmar senare skulle Magnus Carlsen inleda det viktigaste schackpartiet i sitt dittills 13-åriga liv.
I Reykjavik stod en turnering i snabbschack på schemat. När andra speldagen lottades ställdes Magnus mot en levande legend – tävlingens affischnamn, den främste av alla ryska stormästare och historiens högst rankade spelare.

Garri Kasparov.

Det var ett möte som skulle förändra schackvärlden.
I norska schackkretsar var man redan överens. Den unge spelaren från Bærum utanför Oslo hade utvecklats fenomenalt de senaste åren, och framstod mer och mer som den främsta talang som den lilla nationen nästan helt utan schacktradition dittills hade producerat. Under vintern hade pappa Henrik tagit ett år ledigt från sin konsultfirma, samtidigt som Magnus fick lov att sköta skolan på distans. Nu pendlade familjen Carlsen mellan kontinentens schackturneringar i en minibuss. I Norge fanns inga utmaningar kvar, Magnus behövde utveckla sitt spel mot nytt motstånd.
Läxorna? De gjorde han i bilen mellan tävlingarna.


Läs mer...

Om Icon
Med passion för färg och en osviklig känsla för trender har hon skakat om skönhetsvärlden. Nagellacksgurun Essie Weingarten berättar om vägen från Las Vegas strippklubbar till brittiska kungahuset.

Miljonavlönade dopningsläkare och elitidrottare tävlar mot allt hårdare kontroller i jakten på sponsorkontrakt och nationell ära. Professor Arne Ljungqvist, vice ordförande i den internationella antidopningsbyrån Wada, gör allt för att stoppa dopningen.

Samtidigt som vi späker oss med 5:2-dieten säljer kokböcker om kakor hundratusentals exemplar och tv-program om desserter drar storpublik. Har Sverige drabbats av en kollektiv sockerchock?

Vi träffar Greg Poehler, advokaten som var avundsjuk på systern Amys liv som komiker. Efter ett slumpartat standupframträdande väcktes Gregs dröm till liv. Nu är han aktuell med tv-serien Welcome to Sweden.

Dessutom: Grundaren av skolan Hyper Island vill förändra hela utbildningssystemet, National Geographics fotograf Mattias Klum om tålamod, sex manusförfattare om att skriva bra, Christer Fuglesang om sin ikon, Jan Gradvall om typografi, Carl Bildt om att resa, mode i Tokyo, Vilken råvara håller dig längst vid liv? och mycket mer.

Icon #7 2013 finns i butik från och med 14 november.