Tid för Trumponomics

Hårresande uttalanden, otålighet och drastiska beslut. Donald Trumps framfart funkar i en värld där alla vägrar vänta.

Kanske har du svurit, kanske har du skrattat, åt hans uttalanden om alltifrån mexikanska myndigheter till ebola till kvinnliga kändisar med Rosie O’Donnell alldeles särskilt i skottgluggen. Förmodligen har du gjort båda, hela hans framfart är ju så bisarr att det är svårt att tro att det är sant. Men det är det.

Ända sedan Donald Trump i början av sommaren tillkännagav att han kandiderar till att bli republikanernas representant i det amerikanska presidentvalet har han varit landets mest omtalade politiker, kanske rentav världens mest kända politiker just nu.

Egentligen är det kanske inte så oväntat. I själva verket är kanske Donald Trumps framfart ett symptom på en större utveckling som sveper över världen både ekonomiskt och politiskt. Vi kan kalla det Trumponomics. Ett av dess kännetecken är just ickediplomatiska eller rentav hårresande uttalanden. Till exempel läser vi här hemma med jämna mellanrum om nya verbala övertramp från representanterna för Sverigedemokraterna som inte desto mindre surfar på svindlande höga opinionssiffror.

Ett annat kännetecken på Trumponomics är otålighet. Trump själv föreslog bland annat häromåret att avskaffa USA:s statsskuld i ett slag genom att avkräva alla medborgare goda för över 10 miljoner dollar de pengar som fattas i en engångsskatt. Inga långa sparplaner där, inte. I somras nobbade grekerna den långsiktiga sparplanen från EU i en folkomröstning blixtupprättad inom en dryg vecka, och finansministern avgick i frustration över att förhandlingarna tog för lång tid. Och i Sverige hann den nya regeringen bara sitta i två månader innan man annonserade nyval (som sedan ställdes in efter tre veckor).

Ett tredje tecken på Trumponomics är drastiska lösningar. Donald Trump vill till exempel att usa ska bygga sin egen version av den kinesiska muren mot gränsen till Mexiko, och att man ska beslagta Iraks olja. Nordkorea, i sin tur, beslutade nyligen att vrida tillbaka klockan en halvtimme och skapa sin egen tidszon. Och här i Sverige har Riksbanken omdefinierat värdet av pengar genom att göra räntan negativ.

Det är politik och ekonomi som ligger i tiden. Numera är ju vem som helst med en mobiltelefon ett potentiellt massmedium. Då krävs det att man tar i från tårna för att bryta igenom bruset. Gärna korta, kärnfulla citat som matchar uppmärksamhetsspannet och reaktionshastigheten på sisådär åtta sekunder. Är det tillräckligt kontroversiellt sprids budskapet sedan med tummarnas hastighet via alla dessa vandrande massmedier.

Och vem vill lyssna till löften och planera för nästa år när man inte ens vet hur läget kommer att vara i nästa månad? Ekonomin blir alltmer svårförutsägbar eftersom de gamla modellerna för tillväxt och sysselsättning inte gäller på samma sätt längre med digitala företag, automatiserade arbeten och global mikrokonkurrens. Då blir omedelbara lösningar väldigt tilltalande. Ju mer drastiska desto bättre, så att det verkligen händer något.

Vare sig vi gillar det eller inte lär vi nog få dras med Trumponomics ett tag till. Bisarrt men sant.                              

Micael Dahlén | är Icons ekonomiredaktör. Han är professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, föreläsare och författare till böckerna Boxen, Nextopia, Monster och Livet på mars. Följ honom på Twitter under @micaeldahlen.