Vinnande släktforskning

I en glasmonter på Naturhistoriska riksmuseet står en modell av en neandertalarfamilj. Mamma, pappa och son med framskjutna, kraftiga ögonbrynsbågar och muskulösa kroppar. Räknat i dna är de ganska nära släkt med Karin Bojs. Nästan två procent av hennes och andra européers genuppsättning kommer från dessa utdöda människovarelser.

Sedan man började kartlägga människans dna rasar nya upptäckter om vårt ursprung fram som en lavin. Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har följt utvecklingen på nära håll. I den Augustprisvinnande boken Min europeiska familj – de senaste 54 000 åren försöker hon knyta ihop trådarna. Hon har rest till tio länder, läst ett par hundra vetenskapliga studier och intervjuat ett 70-tal forskare i sin research. Resultatet blir en parallell tidsresa: både i hennes egen släktsaga och i vår gemensamma.

Hon säger att det faktum att allt fler amatörsläktforskare nu använder sig av dna-teknik har spelat en viktig roll.

– I vissa avseenden leder de forskningen för att de är så många.

Vilka upptäckter har varit mest betydande?

– DNA-forskningen har bevisat sådant som forskare har grälat om i årtionden. Människan kom till Europa i vågor: först jägare från Afrika via Mellanöstern, sedan bönder som också utgick därifrån. Men också i en tredje våg från öst: indoeuropeiska herdefolk som tämjde hästen, använde metall och hade en patriarkalisk och krigisk kultur. De blev oerhört framgångsrika, och de männen blev pappor till kanske till och med hälften eller två tredjedelar av dagens europeiska män.

Vad tror du har varit avgörande för att människan blev så framgångsrik, jämfört med till exempel neandertalarna som dog ut?

– Jag känner mig ganska övertygad om att konsten och musiken har varit avgörande för att vi skulle få övertaget. Jag har själv sett fynden i grottorna: vackra smycken, målningar och flöjter av elfenben. Det finns inga belägg för att neandertalare hade sådant. Konsten har hållit ihop oss människor, och den hänger också ihop med en kreativ förmåga att utveckla nya metoder.

    ICON 03 2015
    Text Maja Persson
    Foto Peter Cederling