Curt Bergfors Foundation -
Lina Engler

Varför startades priset?

– Det beror helt och hållet på Curt Bergfors övertygelse. Han var en spännande person som redan som 15-åring bestämde sig för att bli ekonomiskt oberoende och hjälpa andra. Han lyckades med båda sakerna. Han tyckte att vi alla har ett ansvar att göra något åt problemen, och har jobbat mycket med miljö, klimat, rättvisefrågor och representation inom sina verksamheter. Ingen annan mänsklig aktivitet påverkar jorden lika negativt som hur vi producerar, äter och distribuerar mat. Syftet med stiftelsen är att driva och stötta en omställning till ett hållbart globalt livsmedelssystem, alltså att se till att en växande befolkning i världen får tillgång till bra och näringsrik mat utan att vi förstör planeten. Det finns andra saker vi gör också men Food Planet Prize är vårt största fokus. Det finns otroligt mycket spännande initiativ som faktiskt behöver en skjuts på vägen.

En halv miljard kronor, hur långt räcker det?

– Stiftelsen grundades 2019 med inställningen att utmaningarna inom matsystemet måste lösas inom tio år. ”Vi har tio år på oss att lösa det, därför ska vi finnas i tio år.” Och det är ju helt rätt, eftersom det är så pass bråttom. Tyvärr kommer inte de här problemen att vara lösta då. Det var så det var sagt från början, men det var också sagt att vi kan förlänga det om det behövs.

Vad är det största hotet mot matsystemet?

– Ingen annan aktivitet som vi ägnar oss åt förstör jorden lika mycket – som den mat som vi faktiskt ska äta. Många andra saker kan man säga att vi inte behöver, men vi måste äta. Det är den paradoxen som gör det intressant och viktigt. Vi kan inte fortsätta som vi gör. Vi måste inse att vi måste göra om saker på ett annat sätt. Det finns väldigt många som har tänkt ut bra sätt att göra det på. Egentligen är det bara att göra. Men det krävs stora förändringar. Det krävs också att människor är beredda att ändra på sig. Människor som Johan Rockström och Line Gordon är jättebra exempel på personer som faktiskt gör skillnad, inte bara för att de är väldigt duktiga forskare som presenterar lösningar och fakta som vi behöver för att kunna agera rätt i framtiden – men som också klarar av att kommunicera kring det på ett sätt som gör att människor och makthavare är beredda att ta till sig budskapet. Vi är väldigt glada att få ha med dem i vårt gäng. Båda två är knutna till forskningscentret Stockholm Resilience Center, vilket är ett bra exempel på hur man kan jobba konkret med näringslivet, fackförbund, olika typer av makthavare och organisationer för att ge dem verktyg att ställa om. Det är precis sådana samarbeten som kommer att vara helt avgörande framåt.

Hur kan en sådan framtid se ut?

– Det som är spännande men även förstås gör det komplicerat är att det handlar om ett systemskifte som involverar alla delar i hur vi producerar mat, lagstiftning, distribution och konsumtion. Inte bara några små insatser här och där eller ett par häftiga innovationer. Det som är fint är att samma förändringar som krävs för att ställa om till ett hållbart matsystem som fungerar för planeten, också skulle medföra att människor fick äta bättre och mer hälsosam mat. Därför skulle både jorden och vi människor må mycket bättre om vi bara får till den här nödvändiga förändringen, och det är ju otroligt mäktigt.

Hur ser processen ut för att hitta rätt initiativ?

– Alla projekt, initiativ eller organisationer som bidrar till att minska den negativa påverkan som matsystemet har på miljön kan ansöka. Vi vill ge pengarna till sådana initiativ som skulle kunna förändra världen till det bättre – bara de får chansen – så att våra pengar gör så stor skillnad som möjligt. Det ska vara så låg tröskel som möjligt för att nominera sig själv eller någon annan. Vi vill helst att så många initiativ som möjligt kommer in till oss organiskt. Det finns en risk att vi missar viktiga projekt eller att för få perspektiv kommer med om vi själva söker efter nomineringar. Därför är det viktigt för oss att skapa kännedom om oss hos personer och organisationer som antingen driver intressanta initiativ själva eller känner till människor som driver intressanta initiativ.

– Vi får in ungefär 1 000 nomineringar på ett år och de genomgår sedan en noggrann process. Saknar vi nomineringar från någon region i världen eller någon del i matsystemet försöker vi aktivt se till att få in sådana nomineringar. Vi börjar med att definiera en topp 400-lista som ska representera alla regioner och hela matsystemet och den trattar vi ned till en topp 50-lista. Innan ett initiativ hamnar på shortlist genomgår de en utvärdering med hjälp av vetenskapliga experter och bakgrundskontroller. Vi skickar också en undersökande journalist och fotograf till initiativen innan en slutlig topp-10-lista presenteras för juryn, som sedan röstar fram vinnaren i juni. Processen är dynamisk och pågår ständigt. Nomineringen är alltid öppen för att säkerställa att vi identifierar de mest intressanta och lovande initiativen.

Hur tas det slutliga beslutet?

– När vi har kommit ned till ungefär tio initiativ börjar juryprocessen. Innan vi lämnar över till juryn fattar styrelsen beslut om att alla de här åtta till tio initiativen är värdiga vinnare som vi är beredda att godkänna. En sak som gör oss annorlunda än många andra prisorganisationer är hur vår jury är sammansatt. Det illustreras på ett bra sätt genom att juryns ordförandeskap delas mellan Johan Rockström och Magnus Nilsson. De representerar vetenskapen och den praktiska delen av matsystemet. Johan med sin gedigna forskarbakgrund och Magnus som kock och ekologisk äppelodlare. Vi är övertygade om att om man ska lösa de här extremt komplexa utmaningarna måste erfarenheter från alla delar av systemet komma till tals. Därför har vi, förutom några av världens främsta forskare, jurymedlemmar som jobbar med att producera mat och att distribuera mat. Vi har vinmakare, bönder och företagsledare i vår jury för att just alla vinklar ska komma med. En bondes eller en kocks röst är i slutänden värd lika mycket som Johan Rockströms röst.

Berätta om några av de vinnande initiativen.

– Det är ganska många olika typer av organisationer som har vunnit genom åren – och av helt olika karaktärer. Mitt favoritinitiativ, bara för att det är så konkret, är ColdHubs som har bas i Nigeria. Här och i många andra länder i Afrika är det ett jättestort problem med förvaringen av mat, innan den ens kommer till konsument. Det är problem med förvaring av särskilt färsk mat hos producenten, och med transporter till försäljning av maten. Frukt och grönsaker eller kött blir helt enkelt förstört av skadedjur, sol och värme innan det ens hinner säljas. ColdHubs är små kylrum som drivs med solenergi och som kan placeras var som helst. Hållbarheten på maten förlängs från två dagar till 21 dagar. Bönderna kan hyra in sig, de betalar utifrån behov och det är inte särskilt dyrt. De har också en plan att göra det här som en franchiseverksamhet för att kunna skala upp och växa snabbt. Det är också något som vi gärna ser. Initiativen behöver åtminstone kunna skalas upp i en region eller en del av världen för att de ska kunna ha så stor påverkan som möjligt.

– Ett annat är B4Plastics, som är ett företag som tillverkar material som är biologiskt nedbrytbart, bland annat fiskeutrustning. Materialet kan programmeras och om det blir kvar i havet bryts det ned och lämnar ingenting annat efter sig än mineraler. Det här löser flera problem. Fiskeindustrin dumpar eller förlorar oerhörda mängder plastbaserad utrustning i haven varje år. Den här utrustningen kan flyta runt hur länge som helst och orsaka problem, och skada eller döda fiskar och djur som fastnar i så kallad ”ghost fishing”. Så mycket som 50 procent av plastföroreningarna i haven kan bestå av fiskeutrustning. Dessutom, när plasten efter väldigt lång tid bryts ned blir det mikroplaster som kommer in i matkedjan. Med hjälp av Food Planet Prize har B4Plastics kunnat skaffa sig en ny produktionsanläggning och skala upp mycket snabbare.

– Ett tredje initiativ som jag gillar är Land Institute, som var ett av de första vinnande initiativen och som jobbar med att utveckla fleråriga grödor och odlingssystem. Att odla fler fleråriga grödor skulle vara en total förändring från dagens metoder – ett radikalt jordbrukssystem som återskapar naturliga kretslopp och processer. Fördelarna är många: den biologiska mångfalden ökar, jordar anrikas i stället för att urlakas, ogräs dämpas i stället för att dödas med kemikalier, för att nämna några. Fleråriga grödor kan också minska förlust av markkol och kan göra produktionen mer klimattålig.

Vad finns på årets long list?

– Vi har 48 spännande initiativ på listan i år från alla möjliga delar av matsystemet och många delar av välden. Några av dem är Desert Promise, ett initiativ från Kina som omvandlar ofruktbar ökensand till produktiv jord och vänder ökenspridning. Potentiellt kan den här metoden exporteras över hela världen. One Planet Plate kommer från wwf Sverige och vill hjälpa både vanliga människor, restauranger och storkök att gå över till mer hållbara kostvanor. De svarar på frågan hur en måltid ska se ut som tar hänsyn till de planetära gränserna. Kelp Blue från Nederländerna har pilotprojekt i Namibia, Alaska och Nya Zeeland, där de odlar kelpskogar. De siktar på storskalig avskiljning av koldioxid, att skapa blå livsmiljöer och produkter som kan begränsa markanvändningen.

– Ur kelp utvinner man biostimulanter som förbättrar avkastningen och gör grödor mer motståndskraftiga.

Känner du hopp inför framtiden?

– Vissa dagar absolut. Jag var på en konferens i Rom som anordnas av fn:s jordbruksorgan, fao, där jag träffade människor från alla delar av världen.

– När jag kom därifrån kände jag att det finns hopp. Det finns otroligt många lösningar och möjligheter för oss att ställa om. Men vissa dagar känner jag ett mörker för att det är många människor som har möjlighet att påverka på riktigt – människor med makt och möjlighet att förändra som faktiskt inte bryr sig. Men ju fler av oss vanliga människor som uttrycker att vi är intresserade av att till exempel äta bra mat och att andra människor också ska kunna äta bra mat, utan att vi behöver förstöra jorden på köpet … desto mer behöver de som bestämmer lyssna. Jag har bestämt mig för att man inte kan annat än att känna sig hoppfull.