Blockchain -
Framtidskedjan

En gång i tiden var drömmen om internet drömmen om genuint folkstyre. Ett demokratiskt nätverk, tillgängligt för alla, som sammanlänkade män­niskor över hela världen. Författaren och cyberlibertarianen John Perry Barlow sammanfattade de utopiska tankarna i manifestet A Declaration of the Independence of Cyberspace 1996, där han slog fast att cyberspace består av ”transaktioner, relationer och tanken själv, som reser sig som en våg i den väv som utgör vår kommunikation”.

Men under de två decennier som har gått sedan Barlow skrev sitt manifest har internet blivit allt mer centraliserat. Stora företag som Facebook och Google kontrollerar i praktiken nätets informationsflöden, på samma sätt som banker och betalningsföretag styr världens valutaströmmar.

2009 föddes en ny dröm om en decentraliserad teknologi, ägd av användarna själva, bortom myndigheters och storföretags kontroll. Med en genial förening av kryptografi och ekonomisk teori skulle en fullständigt decentraliserad valuta kunna skapas, och i förlängningen även andra decentraliserade plattformar för just ”transaktioner, relationer och tanken själv”.

Innovationen kallas blockchain. Somliga jämställer dess skapelse med skapelsen av internet självt.

I ett kontorshotell i Stockholms centralstation sitter en undangömd enklav av innovatörer. Här finns flera av Sveriges mest intressanta fintech-startups – företag som vill omvälva finansindustrin med ny­skapande tekniska lösningar. Ett av deras viktigaste verktyg är blockchain.

Safello gör det enkelt för allmänheten att köpa och sälja bitcoin. Hive­Online erbjuder en sorts kreditvärdering på blockkedjan. Chromaway använder blockchainteknik för att bland annat förenkla fastighetsaffärer.

– Jag har arbetat i teknikvärlden väldigt länge. Men det är sällan det dyker upp något så stort och så nytänkande som blockchain, säger Henrik Hjelte som är Chromaways vd.

Men vi återkommer till Chromaway, och till de andra entreprenörerna som nu bygger allt från betalsystem och smarta kontrakt till superdatorer och demokratiska processer med hjälp av blockchains. För att förstå vad de håller på med måste vi backa bandet.

Den 9 januari 2009 bryts det första bitcoinblocket, och världens första decentraliserade kryptovaluta föds. Vid den tidpunkten engagerar händelsen bara ett fåtal entusiaster, men så småningom kommer innovationen att skapa tusentals nya företag och en uppsjö av olika kryptovalutor, som i skrivande stund är värda 1 500 miljarder kronor.

Några månader tidigare hade bitcoins skapare publicerat skriften Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Skriften publicerades på en e-postlista med fokus på kryptografi, där många av medlemmarna var ”cypherpunks” – ultraliberala tekno­filer som såg kryptografi som ett verktyg för att garantera individens frihet och privatliv. Satoshi skrev själv att bitcointekniken var ”väldigt tilltalande ur ett libertarianskt perspektiv om vi kan förklara den ordentligt. Men själv är jag bättre på kod än ord.”

Än i dag är det fortfarande okänt om Satoshi Nakamoto är en man, en kvinna eller en grupp av människor. Känt är dock att Satoshi under bitcoins första veckor bröt ungefär en miljon bitcoin, och att de tillgångarna än i dag ligger orörda på en känd bitcoinadress där deras värde stigit till, i skrivande stund, cirka 46 miljarder kronor.

Vad Satoshi Nakamoto hade uppfunnit var en teknologi för tillförlitliga pengatransaktioner som garanteras av mjukvara, utan att man behöver förlita sig på en mellanhand som en bank eller ett betalningsföretag. Transaktionerna bokförs med kryptografi, på en blockkedja som kan jämföras med ett globalt kalkylblad eller huvudbok. Den lagras i sin tur inte på en enda plats, utan på många datorer runt om i världen, som tillsammans bekräftar varje transaktion. Det gör att det inte finns någon central databas att hacka, och att varje transaktion är öppen för vem som helst att se.

Den tekniska processen är komplex att sätta sig in i för den som inte kan något om programmering, men många beskriver den som briljant. Faktum är att Satoshi Nakamoto har nominerats som kandidat till Ekonomipriset till Alfred Nobels minne, men utsikterna att vinna är förstås små för en pseudonym.

– Det är en oerhört elegant kombination av spelteori, ekonomiska incitament och datalogi, säger Henrik Hjelte på Chromaway.

Vad är då en decentraliserad valuta bra för?

Det uppenbara svaret är att den möjliggör transaktioner som inte kontrolleras av en central aktör, till exempel en bank eller ett betalningsföretag som godtyckligt kan stänga av kranen. Ett exempel är när den amerikanska staten tvingade Visa, Mastercard och Paypal att blockera donationer till Wikileaks, som svar på publiceringen av amerikanska diplomattelegram.

På ett mer vardagligt plan kan tekniken bakom bitcoin göra transaktioner mellan människor i olika länder både friare och effektivare. Lika lätt som du swishar pengar till någon, men utan insyn från vare sig banker eller reglerande nationella instanser, kan teknologin bakom bitcoin bli en skuggekonomi som är svår att beskatta.

Detta har redan utnyttjats av ljusskygga individer i internets undre värld, där kryptovalutor har finansierat handel med droger, våld och vapen.

För Satoshi Nakamoto och många andra bitcoinentusiaster är det ett stort värde i sig att kryptovalutan är decentraliserad, utan banker, myndigheter eller ens centrala servrar man måste anförtro sina transaktioner till. I ett blogg­inlägg som Satoshi Nakamoto skrev innan hen försvann spårlöst förklarar hen sin syn på saken:

”Grundproblemet med konventionella valutor är all tillit som krävs för att de ska fungera. Vi måste lita på att centralbanken inte devalverar valutan, men fiat-valutornas historia är full av brott mot den tilliten. Vi måste lita på att banker behåller våra pengar och förmedlar dem elektroniskt, men de lånar ut dem i kreditbubblornas vågor med bara bråkdelar i reserv. Vi måste anförtro dem vår integritet, lita på att de inte låter identitetstjuvar plundra våra konton … Med e-valuta baserad på kryptografiska bevis, utan behov av tillit till en tredje part som mellanhand, blir pengar säkra och transaktioner friktionsfria.”

Bitcoins historia har å andra sidan visat att kryptovalutorna är allt annat än immuna mot problem. Hur fulländade de än är i teorin har i praktiken buggar, hackare, bedragare, tekniska begränsningar och interna konflikter upprepade gånger satt bitcoin i gungning.

Likväl har intresset för kryptovalutor bara ökat med åren. Bitcoin har vid det här laget åtföljts av ett tusental alternativa kryptovalutor. Ingen har nått större berömmelse eller högre marknadsvärde än bitcoin, men de allra flesta bygger på modernare teknik, och många kan göra mycket mer än bara fungera som betalningsmedel.

Hos entusiaster målas spektakulära framtidsscenarion upp, där inte bara valutor kan decentraliseras med blockchaintekniken. Det spekuleras i om kanske blockkedjans ickehierarkiska och transparenta struktur också kan leda till nya, decentraliserade företag och organisationer, skatte­system och till och med hela nationer.

Många av dagens entreprenörer och innovatörer har kastat sig över den nya blockkedjete­knologin för att hitta möjliga användningsområden här och nu.

Några innovatörer bygger snabbare och mer effektiva kryptovalutor. Andra har byggt mjukvaruplattformar kring blockkedjor som möjliggör exempelvis marknadsplatser, annonsplattformar, datalagring och digitala identiteter i decentraliserad form.

En av dem är den kanadensiska übergeeken Vitalik Buterin, som i Satoshi Nakamotos frånvaro nu har blivit blockkedjans främste evangelist. Buterin har skapat plattformen för den näst största krypto­valutan i dag, Ethereum, och blivit miljardär på kuppen. Han har fysiken hos någon som lever uteslutande på snabbmakaroner, klär sig i en för stor t-shirt med lamor och regnbågar på och ser ut att ha snaggat sin antifrisyr för egen hand. Men han är en eftertraktad rådgivare åt blockchainstartups världen över, och en ansenlig del av sin tid reser han runt och håller föredrag för mäktiga människor i dyra kostymer.

Ethereumplattformen är i princip en distribuerad dator, som tack vare blockchain­tekniken kan användas för så kallade smarta kontrakt. Dessa digitala kontrakt kan tecknas mellan en eller flera parter, och verk­ställer automatiskt de villkor som sätts upp parterna emellan.

Tanken med smarta kontrakt är att de, med hjälp av algoritmer och kryptografi, är både säkrare och billigare än traditionella juridiska kontrakt. Tänk dig till exempel ett arv. Om du inte signerar med din kryptografiska signatur inom en viss tidsrymd börjar kontraktet transferera dina tillgångar till arvtagarna enligt ett förutbestämt schema. Eller varför inte en pokerapp, där insatser, spelregler och sannolikheter har formulerats i bindande programkod.

Chromaways vd Henrik Hjelte känner själv Vitalik Buterin, och erbjöds sommaren 2014 att delta i den ursprungliga försäljningen av Ethereumplattformens valuta ether. Helst vill han inte tänka på hur mycket pengar han kunde ha tjänat om han hade nappat. Hade han köpt ether för 10 000 kronor då och sparat dem till nu hade han fått se insatsen växa till 100 miljoner kronor.

– Jag har varit väldigt dålig själv med mina investeringar. Men jag gör ju inte det här för att tjäna pengar. Jag gör det för att det är spännande och kul, säger Henrik Hjelte med ett tappert leende.

Hans företag Chromaway har byggt en bitcoinbaserad betallösning med en estnisk bank, en blockchainbaserad investeringsplattform och en innovativ lösning för fastighetsaffärer.

Smarta kontrakt kan förenkla en fastighetsaffär en hel del, jämfört med synkroniseringen som annars måste till med fysiska kontrakt som skrivs under och skickas mellan mäklare, banker och lantmäteri samt pengar som transfereras i långsamma system. I länder med mindre välutbyggd byråkrati och finansiell infrastruktur kan värdet av en sådan lösning vara ännu större. Därför driver Chromaway också liknande projekt tillsammans med kpmg och motsvarigheten till Lantmäteriet i den indiska delstaten Andra Pradesh, samt i Sydostasien i samarbete med en bank och en byggherre.

Ännu har vi inte sett måste-ha-appen som gör blockchains förtjänster självklara för allmänheten. Allt fler handlare världen över accepterar förvisso bitcoin som betalmedel, men de är få.

Inte heller andra tillämpningar av blockkedjeteknologin har tagit fart på allvar. Det finns till exempel ett socialt nätverk byggt på blockchain – Nexus – men med bara 1 000 nedladdningar i Google Play Store utgör det inte precis något hot mot Facebook.

Tusentals entreprenörer runt om i världen arbetar i dag på blockchain-projekt, och en av deras mest framgångsrika innovationer hittills är ett nytt sätt att finansiera startups: ico, eller ”initial coin offering”. I stället för att som brukligt sälja andelar av sitt bolag till investerare skriver blockchain­entreprenören en affärsplan som inkluderar en kryptovaluta, som på ett eller annat sätt ska användas på plattformen. Sedan skapar de sin valuta med ett sjok programkod och säljer den till hugade investerare. Ovan nämnda Nexus tog in 56 miljoner kronor i sin ico, men de största projekten har tagit in uppåt 2 miljarder kronor på liknande sätt.

Bitcoins vansinniga utveckling

I dag önskar många att de hade köpt bitcoin när de kom, eftersom värdet på dem har mångdubblats på bara några år. En av dem som gjorde det är norrmannen Kristoffer Koch, som 2009 köpte 5 000 bitcoin för bara 150 norska kronor – en summa så liten att han sedan glömde att han ägde dem. När han fyra år senare såg en tidningsartikel om bitcoins ökade värde återupptäckte han sitt eget innehav, som nu var värt 5 miljoner norska kronor. Han sålde av lite av det för att köpa en lägenhet i Oslos innerstad. På senare år har kryptovalutan stigit ännu mer:

Chromaway har själva inte hållit någon ico. I stället har de letat investerare den gängse vägen, och Henrik Hjelte är skeptisk till den senaste tidens ico-rally. Vad man i princip gör är att man trycker upp sina egna digitala pengar, ofta utan mycket mer än, som Hjelte säger, ”en affärsplan skissad på en servett”.

– Det är lite skrämmande. Plötsligt har vi en ny konkurrent som har hur mycket pengar som helst att labba med. Och samtidigt kan det komma en rejäl justering av marknaden. En blockchainvinter, om man ska vara pessimistisk. Men på lång sikt tror jag väldigt starkt på tekniken, säger Henrik Hjelte.

Hajpen har skapat en spekulationsvåg där småsparare och teknikentusiaster investerar i nya, oprövade tekniker i hopp om att de ska bli nästa bitcoin. Marknaden är volatil och en ny kryptovaluta kan mångdubblas i värde över en natt för att lika snabbt falla mot noll.

Man kan jämföra spekulationen med 1990-talets internetbubbla, då många företag förfördes av en ny teknologi men gick omkull för att den ännu inte var mogen för deras affärsidéer.

Spekulationen har lett till att bland andra Kina och Sydkorea i höstas införde ett regelverk som förbjuder fenomenet, och även strama regelverk för de marknadsplatser där privatpersoner kan handla kryptovaluta. Amerikanska myndigheten Securities and Exchange Commission har å sin sida slagit fast att ico:s där man i princip saluför värdepapper faller under deras regelverk.

Regleringarna har resulterat i kraftiga kurssvängningar. Under de två första veckorna i september föll marknaden med 35 procent. 500 miljarder kronor utplånades. Som en månad senare hade vunnits tillbaka. Låter det galet? Ha då i åtanke att kryptovalutamarknaden, trots ett par hastiga dippar, har stigit med 500 procent det senaste halvåret. Kryptovalutorna, som ännu är nästan omöjliga att använda som betalmedel, och som till stora delar skapats av färska företag utan färdiga produkter, har ökat i värde 100 gånger mer än Stockholmsbörsen.

Myndigheter, banker och centralbanker intresserar sig nu inte bara för reglering av krypto­valutor. De lockas också av blockchainteknikens möjligheter.

Sveriges riksbank har konstaterat att kontantanvändningen i Sverige minskar snabbt. I en färsk rapport noterar de att ”mycket talar för att Sverige går mot en situation där kontanter riskerar att inte vara allmänt gångbara. I praktisk mening innebär det att Sverige kan bli ett kontantlöst samhälle.”

När kontanterna försvinner så försvinner den form av pengar som Riksbanken försörjer Sverige med, och som de garanterar värdet på. Kvar blir tillgodohavanden på privata banker, som också de privata bankerna skapar och ansvarar för. Därmed undermineras Riksbankens lagstadgade roll som garant för pengaförsörjningen, och den tilltagande privatiseringen av den svenska kronan skapar enligt Riksbanken risker, framför allt i krissituationer.

Det gör att Riksbanken har börjat arbeta med en statligt garanterad digital valuta, en e-krona. Och deras ögon har fallit på blockchaintekniken. Björn Segendorff, rådgivare på avdelningen för finansiell stabilitet, är den som forskat längst kring kryptovaluta. Han ser ut som en förnuftig Riksbanken-veteran i prydlig, ljusblå skjorta. Men när han beskriver sin första reaktion på bitcoin låter han precis lika entusiastisk som Henrik Hjelte:

– Bitcoin är antitesen till de traditionella betalningssystemen. Det är så sällan man får se något som är genuint nytt, och som tvingar oss att tänka nytt.

Frågan är bara vilka problem vi står inför i framtiden. En decentraliserad, blockchainbaserad valuta kan lösa problemen med centraliserade system som är sårbara för hackare och främmande makters cyberkommandon, som kan angripa en så kallad ”single point of failure”. Samtidigt överväger Riksbanken en centraliserad e-krona, som registreras i Riksbankens centrala databas. Paradoxalt nog kan alltså en centralbank, en myndighet som Lantmäteriet eller en stor privat bank bli de som först lyckas nå ut med tillämpad blockchain­teknologi i massiv skala.

Det är svårt att inte undra hur Satoshi Nakamoto ser på den ironin.