Sedan starten av sociala medier i början på 2000-talet har människor vant sig vid att dela med sig av information om sig själva. Om det så var från firmafesten, den senaste måltiden eller födelsedagsfirandet publicerades bilder och statusuppdateringar i ett jämnt flöde för alla att ta del av. Lägg därmed till data som produceras i Googlekonton, Instagram och besök på företags sajter i snart två årtionden …
Enligt Internetstiftelsens årliga rapport Svenskarna och internet som kartlägger digitaliseringen i Sverige och svenskarnas internetvanor, oroar sig en stor del av svenskarna nu över vad datan faktiskt används till. Drygt hälften känner sig kränkta om någon samlar in deras personliga data på nätet, och nära 8 av 10 anser att även de med rent mjöl i påsen bör tänka på den personliga data deras internetanvändning genererar.
Sju av tio är till exempel emot riktad annonsering som bygger på beteende, och speciellt unga är dessutom emot att en möjlig framtida arbetsgivare gör en bakgrundskontroll på öppna digitala källor i rekryteringsprocessen. Samtidigt tycker nästan alla svenskar att polisen ska få ta del av privata konversationer vid misstanke om brott.
– Man vill gärna att det finns möjlighet till brottsbekämpande myndigheter, men man vill helst inte bli övervakad själv, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef för Internetstiftelsen, som beskriver att oron för konsekvenser främst är kopplad till stora techjättar som Google och Facebook. Många svenskar gör någon typ av val när det gäller att begränsa informationen.
– Det kan vara att stänga av platstjänster eller att inte uttrycka sig om vissa saker i sociala medier. Det finns en medvetenhet bland svenskarna att vidta vissa sådana åtgärder. Men de flesta gör ju inte allt, säger hon.
För vissa människor i samhället har frågan om att försvinna från internet blivit så stor att de anlitar företag som sysslar med rykteshantering. Carl driver Oico Integrity som specialiserar sig på personlig rykteshantering. Han beskriver hur jobbet traditionellt innefattar tekniker som hjälper företag att värna om sitt rykte och varumärke online, som exempelvis SEO (där man tar bort negativt innehåll, eller skapar innehåll för att trycka ned negativa sidor i Googles sökresultat), samt att besvara negativa skriverier (vanligast för recensioner, men kan även vara i sociala medier). En digitalt orienterad gren inom pr, där Oico Integrity valt att helt inrikta sig på privatpersoner.
– Våra uppdrag består av allt från att rensa skitsnack på Flashback och ta bort gamla brottsdomar, till att dölja pinsamma bilder på sociala medier.
Google vill förstås inte att sökresultat tas bort, det är trots allt ett hot mot deras kärnaffär. Ibland måste vi helt enkelt guida dem till rätt beslut. Carl på Oico Integrity
Under hösten 2023 såg han en ökning av kunder som fått skyddade personuppgifter på grund av den eskalerande gängkriminaliteten.
– Problemet är att sökmotorerna fortsätter visa adressuppgifter och annat i flera månader – ibland år. Vi går då in och städar bort allt sådant, så att personerna verkligen kan försvinna, säger Carl.
En stor del av jobbet handlar om att få Google och Bing att ta bort sökresultat.
– Google vill förstås inte att sökresultat tas bort, det är trots allt ett hot mot deras kärnaffär. De försöker undvika det så långt det går. Ibland så till den grad att de inte följer lagen – och då kan det krävas en rätt komplicerad process för att få dem att ändra sig, Ibland måste vi helt enkelt guida Google till rätt beslut.
Enligt Carl har människor generellt blivit mer medvetna om vad de delar med sig av. Bland annat på grund av GDPR samt en alltmer osäker omvärld.
– Det har skett ett långsamt uppvaknande, säger han.
För att försvinna helt från internet behöver dock personen i regel få skyddad identitet.
– Du kan försvinna från sökmotorerna och du kan radera och sluta dela saker på sociala medier. Men om du inte har skyddade personuppgifter är det enkelt att ta reda på hur gammal du är, var du bor och till och med vad du kör för bil. Men för väldigt många, i alla fall om du är över 25 år, är Google den tjänst den stora majoriteten söker sin information på. Och finns du inte där så finns du ju knappt alls, säger han.
GDPR
I maj 2018 introducerades allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) med syftet att det bland annat ska vara lätt för privatpersoner att ta kontroll över hur deras uppgifter används på internet.
Förordningen gäller i hela EU och ger privatpersoner rätt att veta i vilka syften uppgifter används och hur länge de kommer att lagras.
En uppmärksammad regel i GDPR är rätten att bli bortglömd. Den innebär att du under vissa villkor har rätt att få personuppgifter raderade.
2023 tillsatte regeringen en utredning, Ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet, som ska undersöka hur publiceringen av personuppgifter av olika upplysningstjänster kan begränsas. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2024. Det är tredje gången detta undersöks. De tidigare förslagen 2018 och 2022 röstades ned av riksdagen.
