Astrofysik -
Hiranya Peiris

Hur väcktes ditt intresse för universum?

– Jag växte upp på Sri Lanka, där himlen är väldigt mörk. Redan som liten var jag fascinerad av att se stjärnorna. Jag började även läsa science fiction när jag var ganska ung – science fiction-författaren Arthur C. Clarke bodde på Sri Lanka och populariserade mycket vetenskap om astronomi. Jag fick reda på mycket bara genom att titta på himlen, och när jag fick reda på att det var en vetenskap blev jag ännu mer intresserad. Så jag gick från att vara amatörastronom till att studera matte och fysik, för att slutligen bli astrofysiker.

Hur hamnade du i Sverige?

– Jag rekryterades till rollen som föreståndare för Oskar Klein Centre i Stockholm. Det är ett unikt center där folk studerar basala frågor om vad universum består av och hur det utvecklas, men från en rad olika synvinklar: astronomi, teoretisk fysik, partikelfysik och så vidare. Kombinationen av perspektiv ökar förståelsen för hur universum utvecklas, hur vi ska förstå var materian kommer ifrån och hur allt blev till.

Du deltar nu i årtiondets största globala forskningsprojekt, The Legacy Survey of Space and Time, som inkluderar tusentals forskare över hela världen.

– Det stämmer. Projektet utgår från en fantastisk anläggning som håller på att utvecklas i Chile, som heter The Vera C. Rubin Observatory. Det är en av de största globala astronomiska satsningar som har gjorts, med en byggbudget på 1 miljard dollar. Namnet Vera Rubin kommer från en otrolig astronom som gjorde stora upptäckter om den mörka materian i universum. Hon fick aldrig Nobelpriset, men jag är väldigt glad över att anläggningen har fått hennes namn.

Vad går projektet ut på?

– Idén är att scanna hela himlen på södra halvklotet var tredje dag under tio års tid. Då kan man undersöka en stor del av himlen upprepade gånger, och framför allt kan vi göra en film av resultaten, vilket blir den första filmen om universum. Den data vi får ut från den här scanningen är enormt rik. Vi kommer att kunna omvandla den till insikter om universums funktion och substans.

– Jag leder det svenska deltagandet i projektet tillsammans med fyra andra, som alla tillför olika typer av expertis. De över 1 000 forskarna kommer från 23 länder och arbetar i olika vetenskapsgrupper. Det är lite som att man står med ögonbindel runt en elefant. En känner på snabeln och drar sina slutsatser, en känner på svansen och kommer fram till något annat – men om alla uttalar vad de tänker kan man till slut komma fram till vad det är. När vi kombinerar olika expertområden kan vi få fram helt nya upptäckter och uppfattningar om hur universum fungerar. Vi använder oss av Slack och var vana vid Zoommöten långt innan corona slog till.

Jag har förstått att universum dels expanderar, och dels att expansionen går snabbare och snabbare. Är förståelsen av det också en del av projektet?

– Ja – att universum expanderar upptäcktes för ungefär 100 år sedan. Men att expansionen går allt fortare upptäcktes först 1998. Den upptäckten ledde till antagandet om att det finns mörk energi. Mörk energi är väldigt mystiskt, vi vet inte riktigt vad det är i fysiska termer. Att universum expanderar allt snabbare behöver en förklaring och vi kommer antagligen att behöva revidera vår förståelse om fysik ganska så dramatiskt. Utöver denna mystiska mörka energi har astronomer upptäckt att den mesta materian i universum också är mörk, och inte gjord av atomer som du och jag och allt vi kan se omkring oss. I projektet har vi utvecklat en kraftfull metodik där vi utifrån galaxernas positioner på himlen kan konstruera en karta över var all mörk materia finns. Den kan vi spola tillbaka, som en film, och få en bild av hur universum såg ut just efter big bang. Genom att studera de här stadierna och förhållandena kan vi lära oss om var all materia och universum kommer från.

Vad har de här frågorna för betydelse för gemene man?

– Den första frågan ett barn ställer sig är ’’varför’’, eller hur? Varför är vi här, var kom allt ifrån, vad kommer att hända i framtiden … Vi vill alltid veta varför. De frågor som vi vill besvara genom projektet handlar om det. Vad är syftet med mänskligheten, hur ska vi förstå vår plats i världen, hur ska vi förstå platsen för vår planet och vår galax i solsystemet?

– Det finns också mer praktiska anledningar. Tekniken som har utvecklas för att göra de här observationerna är väldigt avancerad. De här enorma internationella projekten lär oss också mycket om att arbeta tillsammans. Trots att vi är från olika länder, pratar olika språk och studerar olika områden, arbetar vi för att förstå gemensamma frågor. Och trots våra olikheter – eller kanske på grund av dem – blir både vi och resultaten bättre.

Vad hoppas du att ni kommer att kunna dra för slutsatser?

– Jag vill hitta något nytt! Inom sex–tio år vill jag hitta något revolutionerande!

Elon Musk är en av många som har pratat om att kolonisera rymden och bygga bostäder på Mars för att lösa våra resursproblem. Vad tycker du om sådana idéer?

– Mänskligheten kommer förr eller senare att behöva flytta från jorden eftersom den inte kommer att existera mer än max fem miljarder år till. Så om mänskligheten vill överleva solens död måste den flytta ut utanför solsystemet. Personligen gillar jag inte hur Elon Musk pratar om rymdkolonisering. Först och främst har kolonisering väldigt negativa konnotationer, som exploatering av miljöer och människor. Dessutom distraherar den här idén oss från de problem vi har, som vi måste lösa på jorden. Vi kan åka till Mars, vi kan åka till Jupiters månar, men det finns inget som är så värdefullt och vackert som jorden. Kolonisering – att rusa ut i stället för att lösa svåra problem – är inte det rätta sättet.

– Eftersom du nämner Elon Musk – han håller också på att sätta massor av små satelliter i en omloppsbana runt jorden. Det kommer att förstöra natthimlen. Natthimlen är ett arv till mänskligheten och de här satelliterna kommer att skymma stjärnorna. Det är dåligt nog för oss astronomer, men det kommer att förstöra för oss alla. Jag tycker inte om det sättet att exploatera vår miljö.

Du har pratat en del om multiversum. Vad är det?

– Multiversum beskriver en idé om att det finns många, eller oändligt många, universum. Det finns olika sorters multiversum, men den bästa teorin vi har om var allt som finns i universum kommer ifrån är en idé som vi kallar inflation. Universum är 13,8 miljarder år och expanderar snabbare och snabbare. Vi tror att det som vi kallar för universum är en del av en mycket större struktur, som också expanderade allt snabbare och sedan stoppade lokalt. När man kokar vatten formas bubblar i vattnet innan det börjar koka. Om vattnet är det som existerar mellan olika universum och bubblorna är universum, så illustrerar det strukturen: den bubblar upp, och bubblorna som formas i den är universum. Teorin kan inte testas direkt, men den kan antydas av förhållandena i universums tidiga stadier, vilka vi kan observera och testa.

Hur ofta slås du av hur små vi är?

– Varje dag. Man blir väldigt ödmjuk av oändligheten. Det finns biljoner galaxer, antagligen miljarder solsystem. Två känslor hänger ihop: vi är små, men folk har kommit på och gjort så otroligt mycket. Det gör att man också får en solid känsla för sin plats i tiden. Det är inte bara att du är väldigt liten, du är också på jorden en väldigt kort tid. Men du adderar till en kedja av kunskap. Du är del av en tråd och den tråden kommer att fortsätta, och bli allt längre.