Om Svar Anhålles

Kärnkraft -
Janne Wallenius

Mitt under rådande energikris står kärnkraftprofessorn redo att ta energifrågan till nästa nivå med sina minireaktorer. Enligt honom är de säkrare, effektivare och mer hållbara för miljön än både vatten- och vindkraft. Men behövs det verkligen mer kärnkraft i Sverige?

Janne Wallenius

Du har ritat och utvecklat ett eget minikärnkraftverk som kallas SMR. Hur skiljer sig de mot existerande kärnkraftverk?

– En färdigbyggd reaktor är 5 x 5 meter stor, och installeras i ett bergrum 15 meter under jord. De kan serieproduceras i automatiserade fabriker och installeras 24 månader efter beställning. Det går på så vis att ha bättre kvalitetskontroll och att bygga dem fortare. Dessutom är det mer ekonomiskt konkurrenskraftigt. Ett kraftbolag har mindre risk, och kan köpa in dem för 2 miljarder, i stället för 100 miljarder. En SMR (small modular reactor) producerar mellan 50 och 300 mw elektricitet med hög tillgänglighet. Det kan jämföras med dagens kärnkraftsreaktorer som ligger runt 1 000 mw, och de senaste stora som producerar 1 600 mw.

Redan som tolvåring intresserade du dig för kärnkraft. Hur kommer det sig?

– 1979 var startskottet – och kärnkraftsolyckan på Three Mile Island, i usa. Där och då bestämde jag mig för att jag ville vara med och lösa världens energiproblem genom att göra kärnkraften säker och uthållig. Jag läste mycket science fiction och jag såg tidigt hur tekniken kan ge människor möjligheter. Det finns inga gränser för vad tekniken kan åstadkomma om man är uppfinningsrik.

Var är du i processen just nu?

– Nu är vi i en process där vi håller på att verifiera vissa viktiga komponenter i reaktorn så de fungerar som vi tänkt. Bland annat utför vi pumptest för att se om blypumpen fungerar i 12 månader i sträck. Det har en betydelse för ekonomin. Livstiden för pumpen beskriver hur lång tid vi kan köra reaktorn för underhåll. Vi har fått finansiering av Energimyndigheten på 99 miljoner kronor att bygga en integrerad testanläggning i Oskarshamn. År 2030 planerar vi att kunna demonstrera teknologin med en blykyld forskningsreaktor i drift på Oskarshamns kärnkraftverk och 2032 är målet en stor kommersiell utbyggnad av fabrikstillverkade SMR.

Vad innebär att reaktorn kyls ned av bly och inte vatten?

– Varmt bly stiger uppåt bättre än varmt vatten och cirkulerar av sig självt, vilket är en fördel om man skulle tappa strömförsörjningen. Eftersom den värme som produceras av det radioaktiva sönderfallet i reaktorhärden förs bort genom naturlig konvektion i blyet är reaktorn passivt säker och tack vare att neutronerna inte bromsas ned av blyet behöver bränslet inte bytas ut under reaktorns drifttid, vilket minimerar kostnaderna för bränslehantering.

De svenska kärnkraftverken byggdes under 1970- och 1980-talen, för att sedan avvecklas i slutet på 1990-talet, mycket på grund av Tjernobylolyckan 1986. Varför behövs mer kärnkraft i Sverige?

– Sverige har haft ett av världens mest stabila och fungerande elproduktionssystem. Många har tagit för givet att vi har elektricitet och att den är billig. När jag var fyra år gammal hade vi strömavbrott där vi bodde på torpet ofta. På 40–50 års tid har vi inte haft det. När man ser att systemet brister igen då kommer man att förstå varför vi en gång byggde ut kärnkraften på 1980-talet.

Allt fler förstår att vi behöver en stabil kraftförsörjning. Det som har flugit upp som än viktigare än någonsin är att inte vara beroende. Sverige har aldrig varit beroende av naturgas, men på grund av att vi har ett kopplat elnät till de länder som är beroende så råkar vi ut för konsekvenser som gör att vi är sårbara för hur Ryssland beter sig. När det kommer till kärnbränslet uran är de tre största producenterna Kazakstan, Kanada och Australien. Det finns flera olika leverantörer och Sverige kan köpa från demokratiska länder. Norge kan inte förse hela världen med olja och gas.

Men är kärnkraften hållbar ur ett miljöperspektiv?

– Kärnkraft är det kraftslag som ger lägst koldioxidavtryck, det är lägre än sol, vatten och vind. På det sättet är det det mest klimatvänliga energislaget.

Om man tittar på säkerhetsfrågor och mängden människor som omkommit per producerad kilowattimme, är det också bland de lägsta. I framtiden behöver vi bygga ut all elproduktion, inklusive vind. Men ju mer vind, desto mer behövs kärnkraft för att stabilisera det. Vi kan inte stabilisera med vattenkraft, där har vi nått gränsen. Vindkraft och kärnkraft är bra tillsammans.

Människor är så direkt beroende av energiförsörjning. Jag mötte nyligen en kvinna i ledningen för centralbanken i Sydafrika som beskrev hur många experter i Afrika pratar om utbildning, infrastruktur och energi som medel för att öka livskvalitet. Hållbar energi behöver byggas ut för alla människor på planeten. Kärnkraft är en viktig del i det.

Beskriv vad den fjärde generationens kärnkraftssystem innebär?

– Begreppet innebär att man kör reaktorerna på återvunnet avfall. I början kommer SMR att köras på anrikat uran, det vanliga kärnbränslet, vilket innebär en tredje generationens kärnkraftssystem. Nästa steg när vi börjar återvinna avfallet och använder det som bränsle, skapas ett fjärde generationens kärnkraftssystem. Att använda återvunnet bränsle från dagens existerande reaktorer ger för lite bränsle och är för dyrt (även om det finns tillräckligt med energi i gamla kärnkraftsavfallsrester för att försörja Sverige med el i flera hundra år). När man kört en blykyld SMR går det dock bra att återvinna dess använda bränsle för att ladda om reaktorn.

Det finns stora risker med kärnkraft, och radioaktivt avfall. Hur möter du kritikerna?

– Regeringen har godkänt en metod för att slutförvara kärnavfall under marken. Det ska långtidsförvaras i 100 000 år, 500 meter under mark. Även om människor skulle kunna tränga sig ner, är det väldigt låga risker med slutförvar. Våra reaktorer kommer att kunna återvinna sitt eget avfall, och därmed minska slutförvaret till 1000 år. Det innebär en förändring i systemet som många människor tycker är värdefull, både etiskt och hållbarhetsmässigt.

Du har uttalat att du röstar på Vänsterpartiet. Vad gör du för att ändra deras uppfattning om kärnkraft?

– När jag var aktiv i Vänsterpartiet försökte jag påverka partiet genom debattartiklar och att delta på kongresser. Men politiska åsikter tar lång tid att förändra. Den pendeln har nu svängt. Socialdemokraterna som varit skeptiska till kärnkraft har sagt att vi behöver det. Jag hoppas att även vänstern ändrar sig.

Hur undviks att kärnvapen sprids?

– Genom övervakning och tekniska lösningar där man återvinner de långlivade ämnena på ett sådant sätt att det man återvinner inte går att använda till vapenproduktion, till exempel genom uppblandat plutonium-238. I och med att vi kan gräva ned de här reaktorerna under jord blir de mer svåråtkomliga för attacker. Reaktorn kan köras i 25 år utan att man bryter bränsle, vilket minimerar risken för att kunna stjäla det.

I år fick du KTH:s Innovation Award som delas ut till personer som visat stort mod, kan du känna igen dig i det?

– När jag började forska var det olagligt att göra konstruktionsritningar för nya kraftverk i Sverige. Under lång tid har det varit svårt att få forskningsanslag. Staten har haft en annan inriktning, och haft som direkt uppgift att avveckla kärnkraft. När det ändrades, fick jag en direkt möjlighet till anslag, precis som mina forskarkollegor haft tillgång till. Jag har ägnat mycket arbete åt att vara en del av samhällsdebatten. Till slut har det burit frukt. Både mod och tålamod har krävts. Nu kan jag äntligen förverkliga min dröm.

JANNE WALLENIUS

Ålder: 54 år.

Bor: Märsta.

Bakgrund: Professor i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, samt entreprenör som driver bolaget LeadCold/Blykalla som samarbetar med KTH, SMR AB och det internationella energibolaget Uniper. Sedan hösten 1996 har Wallenius arbetat som forskare och lärare på avdelningen för reaktorfysik på KTH, och sedan 2013 har han drivit utvecklingen av små blykylda kärnreaktorer, SMR (small modular reactor). Målet är en stor kommersiell utbyggnad av fabrikstillverkade små modulära reaktorer till 2032.

Aktuell: Fick KTH Innovation Award 2022 för att ha tagit sig an den viktiga uppgiften att förse världen med fossilfri baskraft, och för att under årtionden ha arbetat för en tydlig vision med uthållighet och kreativitet, ofta mot den allmänna opinionen.

Investeringar: I februari beviljade Energimynigheten 99 miljoner kronor till Blykalla för en ny testreaktor, och i augusti fick de en investering på 25 miljoner kronor från en investerargrupp ledd av stiftelsen Norrsken.

RELATERADE ÄMNEN

Klimatet Vetenskap