Minne -
Kan hjärnan bli full?

Så mycket kan vi egentligen minnas.

Kim Peeks föräldrar märkte snabbt att något var mycket annorlunda med deras son. Han lärde sig inte gå förrän han var fyra år gammal eftersom hans huvud var alldeles för tungt och hans motorik var underutvecklad. Man upptäckte att han hade flera medfödda hjärndefekter. Bland annat saknades hjärnbalken, som förbinder de båda hjärnhemisfärerna med varandra, vilket gjorde honom kraftigt socialt handikappad.

Däremot hade han andra förmågor som fick omvärlden att häpna. Han kunde bland annat läsa två sidor samtidigt, en med vardera öga. En bok memorerade han på en timme, och han kunde återge fler än 12 000 böcker med slående detaljrikedom.

Kim Peek var en så kallad supersavant, och han är inspirationen bakom filmen Rain Man. Hans minne föreföll oändligt.

Kan människor utan Peeks egenskaper också minnas hur mycket som helst? Hur gör vi i så fall för att utnyttja våra förmågor?

Alla människor föds med olika fysiska förutsättningar och det gäller även hjärnan, trots att den stora majoriteten av oss har ungefär samma utgångspunkt. Alkohol och stress är exempel på sådant som kan tära på minnesförmågan, medan sömn och vitamin B12 är viktiga för ett friskt minne.

Forskning har också visat att repetition är ett av de viktigaste verktygen för att minnas. Informationen måste ”kodas” från korttidsminnet till långtidsminnet, och när detta har skett kan vi senare hämta tillbaka informationen och använda oss av den.

Susanna Vestberg är specialist i klinisk neuropsykologi och filosofiedoktor vid Lunds universitet. Hon hjälper patienter med olika minnessvårigheter.

– Det finns flera saker vi kan göra för att minnas bättre. En enkel strategi för siffror kallas för ”chunking”, alltså att klumpa ihop dem med varandra. När vi säger vårt telefonnummer rabblar vi siffrorna i grupper snarare än var för sig. Ett annat sätt är att försöka visualisera det du vill minnas för att även skapa en rumslig dimension, säger Susanna Vestberg.

– Om man exempelvis läser upp siffror och ber någon repetera dem, då brukar man säga att vi i snitt kan hålla sju stycken i arbetsminnet samtidigt. Denna kapacitet försämras inte nämnvärt med åldern.

Även vårt procedurminne, hur vi gör saker, förblir intakt genom åren. ”Har man en gång lärt sig cykla”, alltså.

Det som däremot försämras avsevärt är det som kallas för episodiskt minne, eller närminne. Det avgör vår förmåga att minnas egna upplevelser, samt koppla dem till tid och rum. Det börjar vi bli sämre på redan i 20-årsåldern. Episodminnet utgör ena delen av långtidsminnet, där den andra är vårt semantiska minne. Där lagras fakta såsom vi kan läsa den i böcker, och det påverkas inte särskilt mycket av åldrandet.

– Men vi kan alltid glömma det som en gång har blivit inmatat i långtidsminnet. Man kan ha svårigheter att plocka fram informationen, och då kan man ibland vara hjälpt av någon typ utav ledtråd. Till exempel om vi ser foton från en semester, då kommer vi ofta ihåg mycket mer från den situationen. Luktsinnet har också täta förbindelser med det centrum i hjärnan som hanterar våra minnen, hippocampus, och därför kan en lukt få oss att minnas vissa situationer. Men det är svårt att säga om ett minne är helt borta bara för att vi inte har åtkomst till det.

Britten Daniel Tammet har savant syndrom och högfungerande autism. Han är flytande i nio språk och kan räkna upp 22 514 decimaler av Pi. Tammet förklarar att han ser siffror som flerdimensionella former som han tilldelar färger, texturer och dessutom ger en semantisk mening så att han kan visualisera deras förhållande till andra siffror.

Det råder inte total konsensus i forskarvärlden över vad som orsakar savant syndrom, men många studier tyder på att den vänstra hjärnhalvan förtrycks på bekostnad av den högra. Därmed försvagas också logiskt tänkande medan kreativa förmågor och detaljfokus får större utrymme. En ordinär hjärna sorterar automatiskt bort information som anses oväsentlig, till skillnad från en savants. Den gör ingen skillnad på intrycken utan lagrar i stället allt, direkt till långtidsminnet.

Hur mycket information kan då den ordinära hjärnan lagra?

Enligt Susanna Vestberg verkar vårt långtidsminne ha i princip oändlig kapacitet.

– Vi har i alla fall inte definierat någon gräns för hur mycket vi kan stoppa in.

Världens bästa minne

Svenske Jonas von Essen blev världsmästare i minne 2013 då han bland annat memorerade 3841 binära tal på 30 minuter. I september 2014 blev han även svensk mästare. Då lyckades han minnas 380 av 400 ental som lästes upp med en sekunds mellanrum, vilket innebär nytt världsrekord.

– Jag använder speciella minnestekniker där jag knyter bilder till olika binära tal. Jag tänker mig att jag går igenom Liseberg, sa han till TT.

RELATERADE ÄMNEN

Analys Intelligens