Att uppfinna världen -
Katrine Marçal

Du menar att våra berättelser om kön formar ekonomin. På vilket sätt?

– Våra idéer om vad som är kvinnligt och manligt är något av det mest grundläggande för hur vi betraktar världen. I vår västerländska kultur definieras det som betraktas som kvinnligt som mjuka: känslor, bekvämlighet, konsumtion snarare än produktion … Jag menar att allt detta är slumpmässigt. För 30 år sedan var det nästan otänkbart för en man att rulla en resväska eftersom hjul ansågs kvinnligt. Elbilar uppfanns redan i början av 1900-talet, men eftersom de var tysta ansågs de kvinnliga, vilket var en av anledningarna till att de inte slog igenom. Programmering ansågs vara en kvinnosyssla innan det blev en manssyssla. Vi tar allt det här på så fruktansvärt stort allvar för att upprätthålla skillnaderna mellan könen.

– Tittar man historiskt ser man att vad som anses vara kvinnligt och manligt flyter och förändras. Det är rörlig materia. I dag kan vi skratta åt att det ansågs omanligt att rulla en resväska för 30 år sedan. Men det finns annat som vi tar på lika stort allvar i dag enbart på grund av ganska slumpmässiga idéer om kön.

Du ifrågasätter bland annat varför det finns järn- och bronsålder, men inte någon keramikålder.

– Varför åldrarna har fått sina namn har helt enkelt att göra med att exempelvis keramik kopplas till kvinnor. Jag anser att det är extremt viktigt att prata om utifrån ett ekonomiskt perspektiv, eftersom vi hela tiden har kopplat teknik till att vara något som män gör. När kvinnor programmerade datorer var det inte teknik, men när männen tog över programmeringen blev det teknik. Barnmorskor förbjöds att använda verktyg av metall för att det var för tekniskt, medan det var okej för läkare, och så vidare.

– Ekonomiskt har det gjort att arbetsmarknadens mansdominerade områden betraktas som högstatus, vilket dikterar den ekonomiska logiken att den typen av jobb ska betala sig bättre. Vår definition av teknik hänger samman med kvinnors ekonomiska underordning.

Det pågår en diskussion kring att många jobb kan komma att tas över av just teknik. Du identifierar en könsfråga även där?

– Många studier visar att kvinnodominerande yrken inte kommer att automatiseras i lika hög grad som andra. Vi skulle kunna hamna i en situation där många mansdominerade yrken försvinner, men där det fortfarande finns ett behov av mänsklig arbetskraft. De yrken där människan har en komparativ fördel, för att prata ekonomspråk, är kvinnodominerade yrken, som vårdbranschen till exempel. Men det är onekligen en stor politisk utmaning att omskola tusentals arbetslösa män till något vårdrelaterat. Mer sannolikt är nog att det sker en viss förändring inom väldigt många arbeten där tekniken kommer in och tar över vissa arbetsuppgifter. Och att det som många yrken kommer att rikta in sig på är emotionell intelligens, kommunikation och liknande. Frågan är om det innebär att kvinnor kommer att ha en fördel, eller om det tvärtom kommer att innebära att vi skriver om historien igen.

Tekniken är ostoppbar säger många, men inte du?

– Nej. Det är naturligtvis inte så att vi människor är något slags offer som tekniken knuffar framför sig. Vi bygger maskinerna med våra händer, vi finansierar dem, vi bestämmer vilka idéer det är som blir maskiner och vilka som inte blir det. Det hänger samman med val som vi gör hela tiden. I boken skriver jag om att 99 procent av allt riskkapital går till män. Det är ett val vi gör i ett system som vi har skapat. De idéer som drivs av teknik är skapade av män i mycket högre grad än kvinnor och det är klart att det kommer att prägla utvecklingen.

Det har skett stora feministiska revolutioner genom åren. Ändå kämpar vi med grundläggande frågor än i dag. Varför? När kommer en tipping point?

– Jag tror att det är nu. Om man sätter feminismen i perspektiv är det den mest framgångsrika politiska rörelsen under de senaste 200 åren. Relationen mellan könen och kvinnors makt har förändrats mer de senaste 60 åren än på många hundratals år tidigare. Men vi måste börja prata om hur vi tar hand om pengar – gräva i de ekonomiska maktrelationerna och förstå varför de ser ut som de gör. Det tror jag är nästa frontlinje, som verkligen kan få saker och ting att förändras.

Är ägande då en källa till ökad jämställdhet?

– Ja absolut. Kvinnors svårigheter att få finansiering hänger samman med att kvinnor äger mindre. I många delar av världen finns det hinder mot kvinnors äganderättigheter som gör att man inte kan få lån till exempel. Det är ett helt ekonomiskt system.

Du menar också att våra föreställningar om kön påverkar våra möjligheter att avvärja klimatkrisen. Hur då?

– Vi har alltid pratat om ’’moder jord’’ och betraktat naturen som en kvinna. Ekonomin bygger på att man ser naturen som en sorts behållare som människan kan ta av utan konsekvenser. Idén om att människan ska äga naturen hänger samman med att naturen är kodad som kvinnlig – den är dels något som man inte behöver ta på allvar och dels något som man kan lägga under sig. Det finns en väldigt stark koppling till könsroller när det gäller just relationen till klimatfrågan. En riktig man ska köra en bil som hörs, en riktig man äter kött, en riktig man bär sin väska. Att rädda klimatet är ett hot mot en viss form av manlighet. Det är en central politisk dynamik i till exempel usa och Brasilien i dag. Och det är inget att skratta åt, idéer om manlighet är något av det starkaste vi har, det dödar folk varje dag. Det påverkar saker som teknikutvecklingen, eller huruvida vi kan rädda planeten. Moder jord måste byta kön!

Här kommer du i boken även in på en teori om häxor och trollkarlar.

– Haha, ja. Det finns teorier om att den stora häxjakten i Europa handlar om klimatförändringarna under samma period, som kallas för den lilla istiden. Att skylla den dåliga skörden och det dåliga vädret på kvinnor var en betydande del av de här häxprocesserna – vi bränner lite kvinnor på bål och hoppas att klimatet ska bli bättre.

– Den amerikanske vetenskapsjournalisten Charles C Mann menar att hela klimatdebatten är en duell mellan vad han kallar för trollkarlar och profeter. Det har att göra med synen på teknik. Å ena sidan har du trollkarlarna: personer som tror på tillväxt och uppfinningar. De förnekar inte klimatproblemet men menar att det är ny teknik och nya uppfinningar som kommer att vara lösningen. Å andra sidan har du profeterna som tycker tvärt om: att det är tekniken som har orsakat problemet.

– Jag lägger mig någonstans mellan trollkarlen och profeten i synen på teknik. Båda ser på tekniken som ett slags oberoende kraft som trycker människan framför sig – antingen in i paradiset eller in i helvetet. Jag tror inte på det. I stället måste vi prata om häxorna och hur de ser på naturen.

Hur ska vi ta vi hand om de här insikterna?

– Jag tror inte att allt löser sig bara man får in kvinnor i olika sammanhang. Det är inte bara kvinnor som har uteslutits från att få riskkapital. Och många av hjältarna i min bok är ju män. Det handlar i grunden om hur vi envisas med att dela upp världen på ganska konstiga sätt: att något är kvinnligt och något annat är manligt och att det sedan tillskrivs olika egenskaper. Det är nedvärderande och ställer till det för oss alla. Jag vill att alla luckrar upp berättelserna och att vi inser hur begränsade vi är av de här idéerna.