Vatten -
Martin Renck

Varför blev det fokus på vatten?

– När jag togs in i bolaget som då hette Craft Africa, var idén ett containerinbyggt mikrobryggeri. På den tiden var jag fortfarande reklamare och varumärkeskonsult. Jag tog fram ett mer komplett koncept, föreslog att byta namn till Wayout – och att jag skulle bli delägare. Det tog ungefär ett år innan det blev tydligt för mig att det fanns potential i något som låg bredvid kärnverksamheten, nämligen själva vattnet. Hantverksöl hade redan hajpat och var på efterkälken. Med vatten hade vi en mer universell produkt. Alla har behov av det. När vi reste runt och träffade potentiella kunder till det här bryggeriet märktes det att det glittrade i ögonen när de pratade om vattnet. Efter det ägnade jag helt enkelt nästan ett år åt att övertyga mina kollegor om att vi skulle skita i ölen och göra vatten i stället. De lösningar som finns för dricksvatten i dag är egentligen helt katastrofala. Med engångsplastartiklar och gamla kollapsande system i de fasta infrastrukturerna. Vår lösning med vattnet är helt hållbar och cirkulär, och bygger på att vi producerar vatten lokalt från en lokal ursprungskälla. Oavsett om det är från havet, eller en brunn eller spillvatten förvandlas det till perfekt dricksvatten som distribueras i återfyllningsbara rostfria kärl.

Vad är mänsklighetens största utmaning i dag?

– En av mänsklighetens största utmaningar i dag är överbefolkning. Det finns inte resurser nog till alla. Faktum är att det finns lika mycket färskvatten i dag som det fanns för 50 år sedan när vi var hälften så många. Det blir en kamp om resurser, och är en enorm utmaning för mänskligheten. Det finns något som heter ”tragedy of the commons”, som kan översättas till ”allmänningens paradox”, nämligen strävan efter egen vinning som gör att alla blir förlorare. Tänk dig en sjufilig motorväg där en massa män­niskor sitter ensamma i enstaka bilar. Varför åker inte människor kollektivt i stället, både fortare och billigare? Alla tänker att ”jag måste fram först för jag har en bil”. Det där är en enorm utmaning och ett mindset hos människan som har funnits sedan 50 000 år tillbaka. Det handlar om att maximera sina egna förutsättningar för framgång. Och på något sätt förstår man inte att det här får stora konsekvenser för ett sammanhang. Vår lilla planet är ju ett slutet system.

Vad kan Wayout bidra med?

– Vårt koncept bygger på viljan att vara en del av en omställning. Myndigheter och regeringar föreslår koldioxidskatt eller förbjuder engångsplast, saker som hjälper människor och industrin i rätt riktning. Vi är en del av den vågen, även om vi är småspelare. Våra system i sig skapar positiva kaskadeffekter på marken. Vatten är ett absolut grundläggande baslivsmedel. Har du inte tillgång till vatten binder du upp mycket i ditt lilla community. Som att äldsta dottern inte kan gå i skolan för att hon ska hämta vatten, att storasyskon måste ta hand om de små när deras mamma hämtar vatten eller att människor blir sjuka av dåligt vatten och tar upp en massa sjukhusbäddar. Det kan leda till att män­niskor inte kan jobba och att dagslönen till ens familj försvinner. Tillgång till vatten skapar bättre ekonomiska förutsättningar och möjligheter till utbildning.

Wayout kan producera 20 000 liter vatten per dag, vilket räcker för 10 000 människor. Hur renas vattnet?

– Vattnet går igenom tolv steg av rening samt att vi mineraliserar vattnet igen. Vi tar helt enkelt bort allt ur vattnet förutom H2O och några nyttiga mineraler. Sedan tillsätter vi mineraler som behövs för att förbättra smaken på vattnet eftersom att destillerat vatten är korrosivt, det smakar inte bra. Mineralerna behövs för att få det mänskliga biologiska systemet att fungera och hjälpa till att spjälka och bryta ned andra näringsämnen i maten. Eftersom vi producerar 20 000 liter varje dag är det 10 000 personer som kan förlita sig på att ett system kommer att förse dem med deras dagliga behov av dricksvatten, vilket rekommenderas till två liter om dagen i olika former. Wayout kan rena vilket ursprungsvatten som helst, inklusive gråvatten och spillvatten. Vi kan även avsalta havsvatten. Vattnet renas med ett joniseringsfilter, ett sandfilter och ett järnfilter vilket tar bort partiklar, allt från lera till bakterier och skräp i vattnet. Sedan går vattnet igenom finare och finare filtrering.

Vad minns du från resans gång?

– Det finns många enskilda händelser de senaste fem åren. Som när vi körde ut en mikrofabrik i Serengeti i Tanzania mitt under brinnande pandemi. Vi var de enda människorna i Serengeti och djuren förstod ingenting. Det var som Edens lustgård. De hade lufsat runt själva i en hel generation och aldrig sett en enda människa. När vi reser till de här olika platserna förstår man att den här planeten är väldigt, väldigt liten. Den är ju i princip överblickbar bara du kommer upp en liten bit i luften. Resandet i sig är väldigt ögonöppnande, även om det såklart ger flygskam. Men vi måste finnas på plats lokalt. Den här lilla, lilla planeten som är som en liten biljardkula är ett slutet system. Det finns ingenting som kommer in utifrån och ingenting som lämnar planeten. Som när vi säljer vårt system på Seychellerna eller Maldiverna, och det flyter upp drivor av uttjänta engångsplastförpackningar på stränderna. Då blir det tydligt att vi måste fråga oss vad mänskligheten har gjort med den här planeten.

Varför har ni showroom i Dubai?

– Som svensk tänker man fördomsfullt att det enbart finns oljebaroner, oljeshejker och i värsta fall terrorister här. Men det blir snart tydligt att det här är en helt annan typ av civilisation som bygger på en urminnes beduin­mentalitet. Nämligen att det är viktigt att vi tar hand om det lilla vi har. Vi måste hushålla med det här vattnet. Vi kan inte bajsa i vår oas. Då kan vi inte dricka ur den nästa gång vi kommer tillbaka. Och när vi väl ses vid en oas så ska vi utbyta idéer. I och med att det här området har försett världen med billig energi i 50 år har de också byggt upp mycket resurser. Men det gör också att det finns kapital. Vi är en scaleup. Vi behöver den typen av resurser, men vi vill inte ha vilka resurser som helst. Vi är intresserade av framåtlutade smarta hållbara resurser och det finns det här också. När det sista fatet olja skeppas om 15 år vet de att de måste hitta gröna alternativ. Därför ligger Förenade Arabemiraten väldigt långt fram när det kommer till teknologier runt hållbar energi. Den arabiska halvön är en stor, torr sandlåda. Man har en djupt intuitiv förståelse för vatten och behovet av vatten. Det här året kallar de offentligt för Year of Sustainability och det stora klimaxet blir Cop28 som hålls i Dubai i december.

Hur ser ni på framtiden?

– I Indiska oceanen och alla öarna där det är väldigt begränsat med färskvatten är Wayouts stystem perfekt. Vatten behöver fördelas på livsmedels­produktion, industri, hygien men också dricksvatten. Där kan vi avsalta vattnet och avlasta de vattenreserver som finns för jordbruk och tillverkning. Det är 1 miljard av världens 8 miljarder som bor på öar. Vi har hela Medelhavet och grekiska övärlden som har enorma vattenproblem. Sedan finns hela Sydostasien med Malaysia, Singapore och Indonesien. Australien, är en liten ö som behöver mycket vatten. Vi har långsiktiga planer på hur vi kan utveckla vårt koncept så att de kan fungera olika i olika sammanhang. Ett system som ska stå i urbana sjukhus eller ett hotell är ju annat än ett system som ska vara i ett jordbävningsdrabbat område och lösa en omedelbar kris.