Petra Wadström -
På ren vilja

Solen är på väg ner i Bungoma i västra Kenya. Nora Meyongi sitter på en bambustol under ett träd på sin lilla bondgård. Hon är sjubarnsmamma och änka och hon berättar om om hur livet har förändrats.

För två år sedan kretsade Noras tillvaro kring att köpa ved, koka vatten och flera gånger i månaden ta sina magsjuka barn till sjukstugan. Hon var en trasig och sliten kvinna. Hon led av sviterna efter ett överfall, där hon blev huggen i pannan med en machete.

Men en dag kom svenskarna med en svart plastdunk. Nora var först tveksam, men provade ändå. Hon tog vatten från sin närliggande brunn, och hällde det i behållaren, som hon sedan vände mot solen.

– Mitt liv ändrades helt, säger hon och ler brett. Vi har inte varit hos doktorn på över ett år.

Nora är en praktisk och jordnära kvinna. Hon har mer tid över nu, eftersom hon inte måste hugga ved och värma vatten för jämnan. Och eftersom pengarna inte längre går till läkarräkningar har hon kunnat arrendera mer jord och dessutom börja sälja lite grödor.

Nora berör inte aspekter som demokrati, jämlikhet och klimatförändringar när hon talar, men hennes berättelse illustrerar ändå hur djupt svenska Solvatten kan påverka livet på den kenyanska landsbygden.

– En färsk studie visar att barnen nu är sjuka 0,03 gånger i månaden. Innan de började använda Solvatten var de sjuka tre till fyra gånger i månaden, berättar Petra Wadström.

– Jag tänker ofta på Nora. Att barnen är mindre sjuka och att kvinnorna får mer tid är kanske inte de värden finansiärerna först tittar på – men det är det vi vill berätta om.

Petra Wadströms ord ekar i den lilla lokalen på Gärdet i Stockholm. Flyttlasset därifrån har precis gått till ett större kontor där Solvatten förhoppningsvis ska tas till nya höjder. Men resan dit har varit lång och Petra Wadström har en del att säga om livet som samhällsentreprenör.

– Det är tuffare än man tror. Det måste finnas bättre sätt att fånga upp innovatörer och goda idéer i Sverige.

Historien om Solvatten började i slutet av 1990-talet, när Petra Wadström tillbringade ett år i Australien, där hennes man, som är läkare, gästforskade. Under ett besök hos urbefolkningen aboriginerna i norr såg hon vilket lidande förorenat dricksvatten orsakade, hur diarréer och dysenteri sög livskraften ur hela generationer. Senare resor till Indonesien stärkte och fördjupade intrycket. Samtidigt strålade solen över det väldiga Australien.

– Där fanns så mycket solenergi som inte togs tillvara. Det kändes som ett slöseri med naturresurser.

Petra Wadström har arbetat som konstnär men hon har också en biokemisk utbildning till forskningsassistent i ryggen. Väl hemma i Roslagen började hon skissa, bygga och exprimentera.

– Jag fungerar så. När jag ser ett behov går jag igång, säger hon.

Grundforskningen kring kopplingen mellan uv-ljus och rening från mikroorganismer fanns redan. Men fyrbarnsmamman Petra Wadström, i dag 59 år, ville skapa något konkret. Hon ville ge familjer verktyg att själva förändra sina liv – långt från storskaliga strukturella lösningar och traditionell ingenjörskonst.

Prototyp följde på prototyp. Fram växte den svarta dunken, som viks upp som en bok och vänder två transparenta innerskivor mot solen. Skivorna släpper in solljuset och de svarta ytorna hettar upp vattnet. Värmen gör att skadliga mikroorganismer i vattnet luckras upp och blir mer sårbara, vilket i sin tur gör att uv-strålningen lättare kan slå ut dem.

Vattnet kokar inte, men det blir varmt, ibland uppemot 75 grader. Ett första filter minskar grumligheten när vattnet hälls i och en ”grön gubbe” visar när det är säkert att dricka.

– När jag märkte att jag var en lösning på spåren knackade jag på hos mitt lokala vattenverk. Via dem fick jag kontakt med Norrvatten, en stor vattenleverantör i Stockholmsregionen, som hjälpte mig att göra analyser på teknologin, berättar Petra Wadström.

– När jag fick veta att vattnet blev rent enligt den standard som Världshälsoorganisationen har, då kände jag att det här bara måste jag gå vidare med.

Det är lätt att dras med av Petra Wadströms finstämda entusiasm. Fantasin skenar iväg, jag ser land på land i Afrika, Asien och Sydamerika fyllas av livs-revolutionerande Solvattendunkar.

Och jag är inte ensam. Några veckor tidigare har jag sett Petra Wadström inta scenen på seminariet Människans natur i Båstad, arrangerat av Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling. Hennes historia förtrollade publiken, som bestod av näringslivets och forskningsvärldens elit. Seminariets konferencier, före detta jordbruksministern Annika Åhnberg, återkom ständigt till Solvatten under den efterföljande middagen.

Men trots övertygade makthavare fick Petra Wadström tidigt erfara att biståndsvärlden inte är något snabbföränderligt Silicon Valley.

Petras ansökningar om stöd och distribution har avslagits. Tidigt i Solvattens historia tog hon hjälp av både familjen och olika affärsänglar för att kunna utveckla vidare.

Ett efterlängtat genombrott kom när hon fick personlig kontakt med fn-organet un Habitats dåvarande chef, den tanzaniska ekonomen Anna Tibaijuka.

– Hon blev eld och lågor, berättar Petra. Hon såg att Solvatten kunde revolutionera kvinnors situation. Med hennes hjälp kom vi till Nepal där vi testade Solvatten på olika typer av smutsigt vatten och på olika höjder.

Samtidigt gjordes egenfinansierade tester i Kenya. Petra Wadström reste mellan de båda länderna och tillbringade många kvällar i enkla lerhus, i samtal med testfamiljerna.

– Jag känner mig extra trygg då lösningen är utvecklad tillsammans med dem, säger hon.

I dag hjälper Solvatten närmare 30 000 människor i 16 länder. De senaste åren har flera fn-organ genomfört studier på innovationen, företag har sökt upp Solvatten för att inleda samarbeten gällande csr (Corporate Social Responsibility) och många hjälporganisationer har fått upp ögonen för de svarta dunkarna. Men ännu är Petra Wadström inte nöjd.

– Det måste skalas upp och nå ut till många fler! Det är frustrerande när man ser hur gott det gör människor och samtidigt inser hur många fler som skulle behöva det.

Hon hoppas att det stora lyftet kommer nu, från det nya kontoret i Vasastan där företagets sex anställda får lite mer svängrum än i den lilla lokalen på Gärdet.

Utan att säga för mycket antyder hon att det ser lovande ut. Solvatten har fått propåer från intressenter och flera hjälporganisationer har kommit med stora beställningar. En aspekt många tar fasta på är Solvattens gröna sida.

– Studier visar att en familj som använder Solvatten sparar närmare två ton ved om året. Det är många träd och en ansenlig mängd koldioxid, säger Petra Wadström.

Hon kan fn:s millenniemål utan och innan och konstaterar att Solvatten uppfyller i princip alla de utvecklingsmål som satts upp.

– På sikt hoppas jag att svenska skolor kommer att använda min vatten-dunk i undervisningen. Det jag vill lämna efter mig är inspiration till dem som är unga i dag, säger hon.

Hon använder själv Solvatten på lantstället, där hon inte har tillgång till el. På den gamla bondgården brukar Petra tillbringa somrarna i lugn och ro. Ofta tänker hon på sin innovation som en bok.

– Man fäller upp den som en bok. Och den har så många historier. Man kan lära sig om kemi, biologi, fysik, matematik, ekonomi, hälsovård och demokrati.

Och så kan man lära sig om historien om Nora i Kenya, som ett år efter att hon börjat använda Solvatten sett sitt liv gå från att kretsa kring sjukdomar och misär till att handla om positiva framtidsutsikter.

Medan skymningen lägger sig över Bungoma berättar Nora om hur gemenskapen med de närstående har förbättrats i takt med att vattnet blivit renare, familjemedlemmarna renligare och sjukdomarna färre.

Hon ler och säger:

– Kärleken i familjen har ökat.