Alla älskar en underdog. Någon som mot alla odds lyckas att besegra sin överman. Den mest kända historien om en underdog är den 3 000 år gamla berättelsen om David och Goliat. Herdepojken David utmanar krigaren och jätten Goliat, och lyckas döda honom genom att slunga en sten i hans panna.
Den kanadensiske journalisten, författaren och föreläsaren Malcolm Gladwell tar avstamp i den bibliska legenden i sin senaste bok David och Goliat: Konsten att slåss mot jättar. Enligt honom har vi misstolkat historien. Vi överdriver ofta den starkare partens övertag och underskattar personen i underläge. Det var inte alls osannolikt att David fick jätten att stupa. Tvärtom.
Alla älskar en underdog. Någon som mot alla odds lyckas att besegra sin överman. Den mest kända historien om en underdog är den 3 000 år gamla berättelsen om David och Goliat. Herdepojken David utmanar krigaren och jätten Goliat, och lyckas döda honom genom att slunga en sten i hans panna.
Den kanadensiske journalisten, författaren och föreläsaren Malcolm Gladwell tar avstamp i den bibliska legenden i sin senaste bok David och Goliat: Konsten att slåss mot jättar. Enligt honom har vi misstolkat historien. Vi överdriver ofta den starkare partens övertag och underskattar personen i underläge. Det var inte alls osannolikt att David fick jätten att stupa. Tvärtom.
– Det fascinerar mig när sådana här ojämna styrkeförhållanden inte är vad de ger intryck av att vara. David kan inte slåss med svärd och rustning, men är beväpnad med ett dödligt vapen – en stenslunga. Men mest intressant är att Goliat kan ha lidit av sjukdomen akromegali, som orsakade hans gigantism. Sjukdomen gav fördelar men hade också bieffekter som gjorde honom sårbar. Han hade svårt att röra sig och hade dålig syn, säger Malcolm Gladwell.
Underdogs lyckas oftare än vi tror. Inte trots sina svagheter – utan på grund av dem. Deras begränsningar gör att de inte har möjlighet att följa spelreglerna. Underdogs tvingas i stället vara särskilt kreativa och modiga. David hade inte haft en chans mot Goliat med ett svärd, men segrade genom ett oväntat vapen.
Malcolm Gladwells samtliga titlar, Den tändande gnistan, Blink, Vad hunden såg och andra äventyr och Framgångsfaktorn som skapar vinnarna, liksom David och Goliat, har placerat sig på New York Times bästsäljarlista. Bara i usa har han sålt över 5 miljoner exemplar. Time Magazine har listat honom som en av världens 100 mest inflytelserika personer.
Genom att varva socialpsykologisk forskning med personliga anekdoter har han fått läsare att stanna upp och se saker i ett nytt ljus – som hur vi fattar undermedvetna beslut eller vilka faktorer som krävs för att bli framgångsrik.
– Jag älskar att leka med idéer. Jag vill dela den spänningen och förhoppningsvis ge människor en bättre förståelse av sig själva och sin omvärld. Men jag förväntar mig inte att alla ska hålla med, jag är inte ute efter att övertala. Jag vill väcka engagemang, säger han med sin kanadensiska accent, medan regnet smattrar mot takfönstret i hans matsal.
Här, på de två översta våningarna i ett townhouse i New Yorks West Village bor den 50-årige Gladwell ensam. En sobert inredd salong, ett välfyllt bibliotek och en matsal med ett vinkylskåp ligger i fil och väggen vid den öppna spisen pryds av ett konstverk med ett Malcolm X-citat.
Porten saknar ringklocka. För att besöka författaren får man ringa honom och vänta på att bli insläppt. Malcolm Gladwell säger att han ogärna står i centrum privat, men han trivs på scenen som föreläsare.
– Mitt skrivande har blivit avsevärt bättre sedan jag började testa mina idéer på scenen. Det är mycket mer krävande att berätta en historia än att skriva ned den. Det är otroligt utmattande och fascinerande, berättar han.
Malcolm Gladwell om …
… sin frisyr.
– Under en period hade jag väldigt, väldigt långt och stort hår. När jag lät det växa började jag upprepade gånger stoppas av polisen här i New York. Jag lärde mig det som varje svart man vetat väldigt länge – när du har kulturella markörer som ger uttryck för en icke vit kultur blir du direkt en måltavla. De såg mitt hår och – pang – satte mig i en annan kategori. Det fick mig att vilja undersöka de omedvetna, snabba beslut vi fattar. Det blev min bok Blink: Den intuitiva intelligensen.
… självhjälpsböcker:
– Mina böcker är hoppfulla så på ett sätt är de självhjälpsböcker. Men alla böcker är det i viss mån. Att läsa en stor roman lär dig om livet. Många är hånfulla mot självhjälpsgenren. Jag tänker att om du inte blir hjälpt av att läsa böcker, vad ska du då bli hjälpt av?
… om politik:
– Jag har tydliga ståndpunkter och engagerar mig i sakfrågor, men jag vet inte om mina resonemang är särskilt höger eller vänster. Som min kritik mot elitskolor i usa. Jag skulle aldrig skriva speciellt om partipolitik.
På morgnarna sitter Malcolm Gladwell på ett kafé i kvarteret och skriver antingen på bokmanus eller någon artikel till magasinet The New Yorker, där han är fast medarbetare sedan 1996. Eftermiddagarna tillbringas ofta på bibliotek, där Gladwell plöjer litteratur och forskningsrapporter.
– Bakgrundsresearchen till mina böcker är enorm. Jag måste läsa allt själv för att få en överblick, säger han, och förnekar därmed kritiken som florerat att Gladwell låter assistenter sköta researchen.
De historier och uppslag till artiklar han fastnar för sparar han på hög. Ibland plockar han inte fram dem förrän långt senare. Idén till David och Goliat kom när han stötte på historien om den indiskfödde affärsmannen Vivek Ranadivé i Silicon Valley, som utan att någonsin ens ha hållit i en basketboll började träna sin tolvåriga dotters basketlag. Genom en matematisk formel räknade han ut en okonventionell spelstrategi som retade gallfeber på motståndarna, men samtidigt tog laget till Kaliforniens delstatsmästerskap.
– Historien om Ranadivé fick i gång mig. Den är intressant och provocerande, men också fruktansvärt rolig.
Andra exempel på underdogs är dyslektiker som har blivit banbrytande entreprenörer, som Ikeas grundare Ingvar Kamprad, eller Gary Cohn, en av de högsta hönsen på investmentbanken Goldman Sachs som snackade till sig sitt första Wall Street-jobb i baksätet på en taxi.
Malcolm Gladwell har däremot själv aldrig sett sig som en underdog.
– Jag har alltid haft det bra. Jag växte upp i en kärleksfull familj i en lantlig idyll i småstaden Elmira och jag har haft samma bästa vän sedan jag var sex år gammal. Nu bor han på samma gata här i New York.
Men hans bakgrund gör att han ser omvärlden med viss distans. När han var sex år gammal flyttade hans familj från England till Kanada, till småstaden Elmira. På 1980-talet lämnade han Kanada för usa och påbörjade sin journalistkarriär som senare tog honom till The Washington Post.
– Invandrare är outsiders och det är en mycket fördelaktig position när man jobbar inom ett kreativt område. Man skiljer sig från mängden eftersom man har andra kulturella referensramar. Jag har till exempel en ohälsosam besatthet av det amerikanska skolsystemet, som jag ständigt återkommer till. Amerikaner fattar själva inte hur skevt deras system med dyra elitskolor är eftersom de har vuxit upp med det, säger han.
Gladwell är notoriskt kritisk till Ivy League-universitetens status och menar att utbildningarna där inte är så bra att de motiverar de dyra avgifterna.
Med en jamaicansk mor som är psykolog och en brittisk far som är professor i matematik är det kanske inte konstigt att han ägnar sitt yrkesliv åt att söka efter logiska förklaringsmodeller till hur vi människor förhåller oss till varandra.
– Jag hämtar lika stor inspiration från båda mina föräldrars perspektiv. Egentligen upprepar jag bara exakt vad de gör, säger han.
Uppväxten var starkt religiöst präglad. Elmira är ett fäste för mennoniterna, en protestantisk frikyrka som har likheter med amishfolkets tro och tradition. Gladwell förklarar att det finns mennoniter som åker häst och vagn och mennoniter som kör Toyota. Hans föräldrar tillhör den senare kategorin. David och Goliat är full av bibliska referenser.
– Boken handlar om tro, men på ett indirekt sätt. Jag är en religiös person och jag kommer från en väldigt religiös bakgrund. Att skriva den här boken har gjort att min tro väckts till liv igen. Min förståelse för den enorma kraft som skapas när du tror på något som är större än dig själv har vuxit, liksom mitt intresse och min vördnad för den, säger han.
I en av Malcolm Gladwells tidigare böcker, Framgångsfaktorn som skapar vinnarna, belyste han vilken roll yttre positiva omständigheter, tur och talang spelar för framgång. Nu tittar han på motsatsen – svåra hinder som en förutsättning för framgång. Han håller med om att hans böcker är motsägelsefulla.
– Ja, men det är okej. Världen är komplex och jag tror att det finns 1 000 olika förklaringar till framgång. En tänkande person bör regelbundet säga emot sig själv. Det är de motsägelsefulla situationerna som intresserar mig mest.
Fem andra framgångsrika populärvetenskapliga böcker
Tänka, snabbt och långsamt, av Nobelpristagaren Daniel Kahneman.
Tyst: De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns, av Susan Cain.
Expeditionen: Min kärlekshistoria, av Bea Uusma.
En kortfattad historik över nästan allting, av Bill Bryson.
Illusionen om Gud, av Richard Dawkins.
Malcolm Gladwell är också hårt kritiserad. Han anklagas för att göra grova förenklingar, bara ta upp forskning som stöder hans teorier och dra slutsatser som saknar vetenskapliga bevis. Bara för att det finns framgångsrika entreprenörer som har dyslexi, betyder det inte att det finns något orsakssamband mellan dyslexi och entreprenörskap, exempelvis.
Malcolm Gladwell anser att hans kritiker inte förstår behovet av förenkling.
– Det finns en särskild glädjelöshet i den kritiken. Jag tycker den är absurd. Det är som att gå och se en musikal och klaga på att storyn inte är tillräckligt utvecklad. Det är en musikal! Mycket av det jag skriver är högst spekulativt och skulle inte platsa i en facktidskrift om psykologi. Men jag skriver för en bred publik. Mina böcker ska vara intressanta, användbara och roliga. Självklart kommer jag att framföra idéer som är spekulativa. Hur tråkig vore världen om vi inte gjorde det?
Malcolm Gladwell har onekligen själv blivit framgångsrik. Han är rik och erkänd – men att vara framgångsrik har, i likhet med Goliats presumtiva gigantism, sina bieffekter.
– Man riskerar att bli lat och självbelåten. Framgång kan döda motivationen att fortsätta utvecklas. Frestelsen är stor att köra på i samma hjulspår. Men jag tror inte att jag har blivit lat.
Men Gladwell har en dröm kvar.
– Deckarförfattare fascinerar mig. De har en sådan förfinad förståelse för hur man bygger upp en intrig. Att skriva en deckare finns definitivt med på min lista på saker jag vill göra, säger han.
– Men jag skulle använda ett täcknamn. Det skulle vara roligare att se reaktionerna då.
Malcom Gladwell
Ålder: 50 år
Bor: I West Village på Manhattan, New York.
Yrke: Journalist, författare och föreläsare.
Aktuell med: Boken David och Goliat: Konsten att slåss mot jättar (Volante).
Tidigare titlar: Den tändande gnistan: Hur små faktorer kan förändra världen (2000), Blink: Den intuitiva intelligensen (2005), Framgångsfaktorn som skapar vinnarna (2008), Vad hunden såg och andra äventyr (2009).
Favoritförfattare: Michael Lewis. ”Han är mästaren av dokumentära romaner.”
Läs hela artikeln
Köp artikeln och läs när du vill. Fysiska prenumeranter får också tillgång till ett år gamla artiklar.
Redan kund?
Logga in för att komma åt dina artiklar och betalningsalternativ.