Emojis -
Tecken i tiden

I mars 2016 dömdes en 22-årig fransman till tre månaders fängelse och ytterligare en tre månaders villkorlig dom på grund för att ha dödshotat sin exflickvän. Döds­hotet hade skickats som en 🔫 i ett sms när paret gjorde slut sommaren 2015. I Frankrike fanns ingen lagstiftning för denna typ av brott, där ikoner av vapen skickas digitalt, men domaren ansåg att händelsen omfattades av artikel 222-17 i den franska strafflagen som täcker dödshot. Det faktum att en emoji omfattas av en juridisk dom är ett tecken på hur etablerat det bara 18 år gamla ikon­språket har blivit.

I dag använder 92 procent av alla internetanvändare emojis, och sammanlagt skickar vi 6 miljarder emojis om dagen. De används i sms, i kommentarer och bildtexter på Instagram och i Twitter­debatter för att visa känslor, ersätta ord och förmedla budskap. Företag använder emojis i kampanjer, kändisar och varumärken skapar sina egna versioner och det cirkulerar dialoger kring de missförstånd som uppstår i och med att ikonerna ser olika ut på olika operativsystem. I vintras sökte ett engelskt översättningsföretag den första emojiöversättaren någonsin. Och 2015, bara knappt två decennier efter att det nya bildspråket lanserades, utsågs 😂 till årets ord av Oxford English Dictionary.

Långt innan man kommunicerade med dagens alfabet använde man sig av bildskrift. De första skriftspråken anses vara de 5 000 år gamla hieroglyferna i Egypten och den sumeriska kilskriften i Mesopotamien.

– Skriftspråket utvecklades ur behovet av att kommunicera hur många djur man hade eller hur mycket vete man hade i förråden. Det använde man sedan som ett sätt att handla med varandra. Från början var det väldigt konkreta saker man avbildade, och sedan har man bara byggt på och utvecklat skrift­språket, berättar Susanna Karlsson som är språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen.

Flera bokstäver vi använder i dag härstammar från bilder – däribland bokstaven A som utvecklats från ett oxhuvud som man sedan vänt upp och ned.

Det talas 6 000 språk i världen, men alla har inte ett skriftspråk. Och det finns dem som menar att emojis fungerar tvärtom – som ett skriftspråk utan tal.

– Men det kan också vara så att vi börjar förspråkliga emojis. Jag har varit med om att folk säger eller skriver ”hjärt­ögonemoji”, säger Beata Jungselius som forskar i sociala medier och nätspråk vid Göteborgs universitet.

Islutet av 1990-talet arbetade den japanske spelutvecklaren Shigetaka Kurita på den japanska mobil­operatören NTT Docomo, i utvecklings­gruppen för världens första stora internetsystem för mobiltelefoner. Parallellt filade han på ett bättre digitalt kommunikationssätt, ett där man inte skulle behöva använda så många tecken. Resultatet blev 176 emojis i tolv gånger tolv pixlar. Till en början kunde tangentbordet bara användas i Japan, men när Steve Jobs lanserade Apples första Iphone och inledde ett samarbete med mobiloperatören blev det en världssuccé.

Men behovet att kommunicera känslor digitalt kan spåras ända till 1980-talet, då vi började använda oss av emoticons som hjälpmedel för att kommunicera digitalt. Genom att pussla ihop olika tangentbordstecken skapade man mer eller mindre avancerade figurer och ansikten med olika uttryck.

I dag är de 40 mest använda emojisarna nästan uteslutande ansikts­uttryck, handgester och hjärtan – bilder som används för att uttrycka känslor.

– Man kan ju se utvecklingen från att använda sig av ett kolon och en halv parentes till att vi nu har ett helt bibliotek med emojis i våra smart­phones. Troligtvis är det en reaktion på att vi användare har känt ett behov av att använda dessa känslouttryck. Kanske har vi lärt oss att uttrycka känslor mer. In real life kan vi nicka, lägga huvudet på sned eller ge en kram och på nätet har vi utvecklat liknande uttryck. Då kan ju till synes små uttryck innehålla jättemycket information, säger Beata Jungselius.

Den 18 januari 2015 arresterades 17-årige Osiris Aristy från Brooklyn för att ha uppdaterat sin Facebook-status med tre 🔫 som pekar mot en 👮‍♀️. Statusuppdateringen skrev han för att beskriva sina känslor kring mörkhyade personer som hade skjutits av vit polis i USA. På grund av strikta stadgar efter terroristattacken den 11 september kunde New Yorks allmänna åklagare utfärda en arresteringsorder på pojken, som ställdes inför rätta.

Med en påföljande artikel i tidningen The Guardian blev brittiske Vyvyan Evans den första lingvistikprofessorn i världen att uttala sig om emojis, och sedan dess har han kommit att bli hela världens emojiexpert. Evans fortsatte att undersöka hur emojis påverkar språket och gjorde jämförelser mellan dem och hur vi interagerar med varandra i verkliga livet. Han menar att emojis som ett digitalt kommunikationssätt allt mer liknar IRL-kommunikationen.

– Orden är bara ett av våra kommunikations­sätt. Det finns två and­ra centrala beståndsdelar i vår kommunikation: hur vi pratar, det vill säga tonläget, och hur vi ser ut och gestikulerar, alltså kroppsspråket. Traditionellt har ansikte mot ansikte varit vårt primära sätt att interagera med varandra. Men digital kommunikation ersätter nu flera aspekter av språklig interaktion, både på jobbet och privat, säger Evans.

I Storbritannien menar kritiker att det är personer som inte kan behärska William Shakespears språk som kommunicerar med emojis, att det är ett steg tillbaka för mänskligheten. Men Vyvyan Evans menar att vi hittills har varit mer begränsade i vårt skriftspråk. Vi har kunnat visa att mellan­slag är pauser och att ett frågetecken bildar en fråga där avsändaren förväntar sig ett svar, men i verkliga livet har vi kunnat göra mer.

– Emojis gör oss inte dummare, det gör oss snarare till bättre kommunikatörer, säger han. Nu kan vi göra det vi gör naturligt digitalt. Så det är snarare ett väsentligt steg framåt än bakåt.

Sedan i vintras ingår Shigetaka Kuritas första emojis i den permanenta utställningen på Museum of Modern Art i New York.

En mängd olika kändisar, som Kim Kardashian, Karl Lagerfeld och svenska Gina-Lee Fahlén Ronander, har skapat egna emojis med fyndiga namn som Kimoji och EmoGi. I november lanserade modehuset Comme des Garçons 24 emojis av varumärkets ikoniska logotyp Play (ett hjärta med ögon) med olika uttryck och accessoarer. Och i Sverige utvecklade Bris i mitten av 2015 emojis som föreställde drickande föräldrar och blåslagna barn, för att göra det lättare för unga att prata om jobbiga situationer hemma. Kampanjen väckte stor uppmärksamhet internationellt och ökade antalet kontakter till Bris med 56 procent.

Förutom att fungera som kodbyte – att du använder dig av 🚗 i stället för att skriva bil – kan emojis också addera en betydelse eller ändra betydelsen helt, något som blir särskilt tydligt vid ironi.

Men för att emoji ska kunna ses som ett fullvärdigt språk behövs både grammatik och modersmålstalare.

– Emoji är sannolikt inte någons modersmål eftersom det inte går att tala, förklarar språkvetaren Susanne Karlsson.

Hon menar att vissa saker skulle bli hemskt svåra att uttrycka och diskutera med emojis, som exempelvis utrotningshotade ormar.

– Kan man vara filosof med emojis? Kan två ingenjörer diskutera vilka reläer som behövs för en viss produkt? frågar hon sig.

Vyvyan Evans håller med om att emoji inte är ett språk eftersom det inte finns någon grammatik, men han tillägger att ingenting är omöjligt.

– Emoji kan bli ett språk, men man måste lära sig det. En konstnär i London har översatt Alice i underlandet, ett litterärt verk av 27 500 ord, till omkring 25 000 emojis. En amerikan har översatt den engelska novellen Moby Dick till emoji. I de fallen har de uppfunnit grammatik där vissa emojisymboler fungerar som grammatiska markörer. Men de flesta använder inte emojis för att ersätta skriftspråket, utan som ansiktsuttryck och kroppsspråk, säger han.

Hur ser framtiden ut för emojis?

– Jag pratade nyligen med ett företag i Silicon Valley som har börjat uppfinna animerade emojis, och det tror jag är nästa steg. Att du kan ha en avatar av dig själv med dina egna ansiktsuttryck och din personlighet, så att du faktiskt representerar dig själv. Emojis är inte något vi kan stoppa, det är oundvikligt att inte kopiera det vi gör när vi pratar med varandra i verkligheten.