Våldsamma kravaller rasar på gatorna. Butiker plundras och banker anstormas av av desperata människor som vill tömma sina konton. Regeringen avgår och presidenten flyr presidentpalatset i helikopter sedan en folkmobb försökt storma det.
I dag är det svårt att tänka sig att det här var verklighet i Argentina för bara tio år sedan, i vad som kallas den värsta nationella ekonomiska kraschen i modern tid.
Landet hade försökt undgå en hyperinflation genom att betala utgifter med lån som man sedan inte kunde betala tillbaka. Flera banker gick i konkurs och många argentinare förlorade sina besparingar över en natt.
Argentina är knappast ensamt om att ha upplevt en ekonomisk kollaps.
Tyskland, som just nu ter sig som Europas ekonomiskt starka och snälla Bamsefigur, har varit där två gånger under modern tid, efter de båda världskrigen.
Oavsett bakgrunden till problemen – från stora krigsskulder som i Tysklands fall till dagens situation i till exempel Grekland – betyder en konkurs i praktiken att staten inte kan betala räntor och amorteringar på sina lån.
– Normalt försöker då landet förhandla med lån-givarna – vanligtvis banker och andra finansinstitut – om att få betala tillbaka mindre, säger Lars Calmfors, som är professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Problemet blir att ingen vill låna ut något mer till ett land som har hamnat i den situationen. Visser-ligen sparar landet pengar på sikt eftersom man slipper räntor och amorteringar, men i och med att man inte får låna måste man täcka alla löpande utgifter med löpande intäkter. Och om intäkterna inte räcker får man skära ner – antingen genom att höja skatterna eller genom att låta bli att betala pensioner, försvar eller andra utgifter.
Ett land i en sådan situation får helt enkelt rätta munnen efter matsäcken genom att höja pensionsåldern och sänka levnadsstandarden.
Det värsta som kan hända vid en statsbankrutt
Ett worst case scenario vid en statsbankrutt är att banker både inrikes och utomlands går omkull därför att de lånat ut mycket pengar till staten. Om ett lands statsskuld skrivs ner kan bankernas tillgångar bli mindre än skulderna, vilket leder till konkurs för dem. Då kan människors tillgångar – men inte deras lån – gå förlorade. Det är ett av de skräckscenarier som den europeiska räddnings-fonden ska förhindra i de euro-länder som ligger risigt till.
– Om man får en stats-bankrutt och ett antal banker gör stora förluster måste man kunna stötta de bankerna så att de fortsätter att fungera. Frågan är om den europeiska räddnings-fonden räcker till för att rädda fler länder än Grekland, säger Lars Calmfors.
Även om det kortsiktigt blir svårt kan en kris också ha en del positiva effekter långsiktigt. Vissa experter liknar det vid en skogsbrand, där gamla strukturer utplånas och nya möjligheter kan spira.
– Sveriges kris under 90-talet var kortsiktigt negativ då många företag slogs ut, men på längre sikt betydde det att de minst livskraftiga, stagnerade företagen gick under, säger Lars Calmfors. När nya, mer livskraftiga företag startade blev det lättare för dem att hitta arbetskraft.
En ekonomisk kollaps är inte heller bara nattsvart för folkhälsan.
– Nya studier visar att hälsan på många sätt kan förbättras av en tillfällig lågkonjunktur, säger Hugo Westerlund, professor i epidemiologi på Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. Antalet trafikolyckor minskar eftersom folk kör mindre bil. Övervikten tenderar att minska liksom vissa riskbeteenden –man skär ner på tobaken och har inte råd att festa lika mycket. Stressen på arbetsplatserna verkar generellt minska och man har mer tid för andra aktiviteter. Om landet är ekonomiskt starkt från början kan det också gå in och investera i det offentliga. Universitetssektorn kan blomstra när fler studerar.
En del hälsovinster till trots är de flesta eniga om att en av de största riskerna vid en ekonomisk kollaps – arbetslösheten – kan få katastrofala följder.
– Arbetslöshet vet vi är dåligt i sig, men det blir särskilt illa för ungdomar som inte socialiseras in i arbete, säger Hugo Westerlund. De tappar lätt framtidstron och en del hamnar i missbruk, kriminalitet och annat utanförskap.
Vad händer vid mer långvariga kriser?
Alla spekulationer hittills grundar sig på historiska kriser som har varit relativt kortvariga. Men vad skulle hända vid ett ännu djupare sammanbrott, en längre period av reträtt eller en total statlig kollaps?
– Då talar vi om ett land som går bakåt i ekonomisk utveckling över huvud taget, säger Hugo Westerlund. Mycket av samhällsservicen kanske då slutar att fungera, vägarna blir sämre och i värsta fall kan vattnet bli förorenat.
Paradoxalt nog skulle kanske ett mindre ekonomiskt utvecklat land klara sig bättre i ett sådant apokalyptiskt scenario än till exempel Sverige, där vi är mer beroende av staten.
– Om staten i Sverige skulle falla vore det en katastrof, eftersom vårt system bygger på effektivitet genom barnomsorg och vård av äldre, säger Hugo Westerlund. Och även om vi historiskt har sett att samhällen verkar kunna återhämta sig även från enorma katastrofer, kan alltför stora omställningar få svåra konsekvenser för folkhälsan under årtionden, vilket exempelvis den kraftigt ökade dödligheten i forna Sovjet visar.
Länder som gått i konkurs
Tysklands krigsskulder efter första världskriget uppgick till tre gånger värdet på all egendom i landet. Man tryckte upp pengar, vilket ledde till hyperinflation med följden att medelklassens samlade förmögenhet raderades ut. Det öppnade sedan för nazisterna och Hitler.
Ecuador har gått i konkurs sex gånger sedan 1830 då landet separerade sig från Colombia.
Zimbabwe var 2008 mitt i ett utbrott av kolera, hyperinflation och svält. Landet kunde inte betala tillbaka sina skulder om 4,5 miljarder amerikanska dollar och kämpar nu med 80 procents arbetslöshet.
Spanien Spanske kungen Filip II var tvungen att förklara landet i konkurs fyra gånger under sin tid på tronen.
