Lotta Schelin -
Den sista striden

149 landskamper, 79 mål, fem Diamantbollar och två Champions League-titlar. För att Lotta Schelins karriär ska bli komplett saknas två saker: ett VM-guld och en plats för sporten hon älskar – på lika villkor som männen.

Skitmatcher räknas också. Det är i slutet av januari, dov himmel och regnbyar över Lyon. Termometern kryper ned mot nollan, enstaka snöflingor. Lotta Schelins klubb Olympique Lyonnais möter Yzeure, ett lag från andradivisionen, i franska cupen.

Stora möten avgörs på klubbens arena Stade de Gerland, det kan vara över 10 000 i publiken. Nu är det sextondelsfinal, något att klara av. Ett hundratal fans i dunjackor och röd-vit-blå halsdukar har tagit sig till en sidoplan i utkanten av Olympique Lyonnais träningskomplex. Lerigt, med franska mått mätt – det motsvarar väl normal septembersörja på Friends Arena i Stockholm.

Skitmatcher räknas också. Det är i slutet av januari, dov himmel och regnbyar över Lyon. Termometern kryper ned mot nollan, enstaka snöflingor. Lotta Schelins klubb Olympique Lyonnais möter Yzeure, ett lag från andradivisionen, i franska cupen.

Stora möten avgörs på klubbens arena Stade de Gerland, det kan vara över 10 000 i publiken. Nu är det sextondelsfinal, något att klara av. Ett hundratal fans i dunjackor och röd-vit-blå halsdukar har tagit sig till en sidoplan i utkanten av Olympique Lyonnais träningskomplex. Lerigt, med franska mått mätt – det motsvarar väl normal septembersörja på Friends Arena i Stockholm.

4–0 till Lyon i halvlek, Schelin gör ett mål. Fansen sjunger hennes namn. Jag räknar till högst ett par minuter då hon inte spelar med ett leende.

– Okej, säger hon senare, efter sjunde säsongen är vissa matcher i cupen och ligan kanske inte lika utmanande. Nyligen vann vi en ligamatch med 14–0, då blir det inte så kul. Men jag försöker sätta det i perspektiv. Jag gör det jag älskar. Och jag gör det på heltid.

Lotta Schelin spelar hela matchen i topposition: löper ständigt i djupled, tar avslut. Yzeures unga spelare blir allt mer uppgivna, de tjafsar med både domare och motståndare. Lyons bollinnehav ligger runt 80 procent, Schelin gör sitt andra mål när det är tio minuter kvar.

En tjej i klacken vevar med en svensk flagga som har Lottas autograf mitt på korset. Matchen slutar 8–1.

Fansen, Les Gones, står kvar på läktaren efteråt. Favoritramsan: Qui ne saute pas n’est pas Lyonnais! ”Den som inte hoppar är inte från Lyon!” Thierry, 68, är pensionerad lärare.

– Jag följer bara damfotboll, säger han. Det är mycket vackrare att titta på, det är som dans. Jag slutade titta på herrfotboll för flera år sedan. Det är alldeles för mycket våld både på och utanför planen.

Han skakar på huvudet, men skiner sedan upp.

– En dag stod tv-nyheterna på där hemma. Det var ett inslag från en fotbollsmatch här i Lyon, och det blev mål. När kamerorna zoomade in upptäckte jag att det var en kvinna som gjort mål. ”Vafalls, har de börjat ta in damer nu?” tänkte jag. Sedan förstod jag att alla på planen var kvinnor, och att Lyon hade ett damlag. Det var fyra år sedan. Jag har sett varje match sedan dess. Lotta Schelin är fantastisk. Alltid glad. Såg du hur hon rörde sig? Hon har en distinkt stil på plan, väldigt skarp.

Medan vi promenerar mot utgången skrockar han:

– Ni fick Bernadotte av oss för 200 år sedan. Nu har vi fått Lotta. Det är vi som ska tacka!

Man ska kanske inte lägga för mycket i en gammal Lyonbos känslor. Men på sitt sätt tror jag att Thierry lyckas fånga något ganska fundamentalt om Lotta Schelin.

Hon är givetvis den stora anfallsstjärnan i Lyon. Men det handlar också om hur Lotta Schelin ser på fotboll. Om en jämställd sport. Hon utsågs nyligen till ambassadör av den europeiska fotbollsfederationen UEFA, med uppdrag att bredda basen för damfotbollen ytterligare. För henne, precis som för Thierry, är det fotbollen i sig som lockar – inte vilket kön spelarna har.

När du läser det här har Olympique Lyonnais sannolikt vunnit franska division 1 för 13:e gången. Lotta Schelin har varit med sju av dem, och dessutom hunnit med att vinna Champions League två gånger. Förutom ligatitlarna har hon tagit hem skytteligan två gånger, går nu mot sin tredje, och snittar mer än ett mål per match i Lyon – när säsongen är över kan hon ha gjort sitt 200:e på fransk mark.

Som bekant är hon även svenska landslagets främsta målskytt genom tiderna, med 79 mål på 149 landskamper i skrivande stund. Hon har vunnit Diamantbollen som årets spelare i Sverige fem gånger, de fyra senaste i rad. Senast hon spelade VM, 2011, blev det brons. När Sverige tog EM-brons på hemmaplan 2013 vann Schelin ytterligare en skytteligatitel.

I sommar flyger landslaget över Atlanten. VM i Kanada: Schelin är en av veteranerna nu. Kan hon föra Sverige till vårt första fotbollsguld?

Rent sportsligt finns knappast några tvivlare kvar att tysta. Som en av världens bästa fotbollsspelare, och kvinna, kämpar Lotta Schelin också på ett annat plan. Där handlar det om att slutligen vinna en plats för sporten hon älskar – på lika villkor som männen.

De stora matcherna spelas på Stade de Gerland och kan locka upp till 10 000 åskådare.
De stora matcherna spelas på Stade de Gerland och kan locka upp till 10 000 åskådare.

När Lotta Schelin var tio kunde hon kicka en fotboll nästan 700 gånger. Killarna i klassen trodde henne inte. ”Okej, vi kollar på rasten då.” Efter en kvart hade de tröttnat på att vara publik och gjorde något annat.

Lotta Schelin fortsatte att kicka.

Hon föddes 1984 på Södersjukhuset, ”men det är inget man skyltar med, att man är från Stockholm.” Föräldarna är nämligen göteborgare och flyttade snart tillbaka. Lotta Schelin växte upp i ett radhus i Kållered – pappa var gympalärare, mamma jobbade inom äldreomsorgen.

Ett helt vanligt svenssonliv.

– Men det var mycket bollar hemma. Min syster Camilla är två år äldre, hon började spela fotboll i lag när hon var sex år och redan då var jag sur för att jag var tvungen att vänta i två år innan jag kunde vara med. Och jag minns när jag var sex, vi var på vårt lantställe och jag var jätteledsen. Pappa undrade: ”Men vad är det?” Jag hade fått panik för att jag inte kunde välja – skulle jag bli sångerska eller fotbollsproffs? Jag var alltså sex år gammal. Jag tror att jag alltid, alltid har älskat fotboll.

Hon hade inga särskilda spelare som förebilder, säger hon.

– När jag blev lite äldre hörde jag ju talas om Pia Sundhage. Och så var det 94-gänget som tog brons i USA, så klart. Tina Nordlund fick Diamantbollen år 2000, henne såg jag upp till då men jag spelade mot henne i damallsvenskan redan året efter.

Så det var mer fotbollen som någon sorts väsen som lockade dig?

– Jag tror verkligen det. När jag sa att jag ville bli fotbollsproffs som barn var det ju mer symboliskt. Jag visste inte exakt vad det betydde, jag visste nog inte ens att det fanns professionella damfotbollsspelare. Men jag visste att det var detta jag ville hålla på med. Många ungar i dag har en tydlig idé, de säger att de ska spela i Lyon eller ta på sig den blågula tröjan när de blir stora. Det är mycket mer konkret. Jag visste ingenting när jag var liten.

Lotta Schelin satte upp mål för sig själv längs vägen. Med tiden övergick kickandet på skolgården till daglig träning med juniorlagen – Kållered, Hällesåker, sedan Mölnlycke där hon också gjorde seniordebut – men principen var hela tiden densamma: hon utgick från nuet, var hon befann sig, och försökte maxa exakt där och då. En konkret brytpunkt, något greppbart, snarare än abstrakta karriärsmål.

– Senare i livet kan man försöka analysera saker och ting och sätta ord på dem. Vissa behöver sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna, men för mig har det aldrig varit naturligt. Jag var svinnervös när jag skulle provspela för Göteborgs stadslag som 13-åring, även om jag kanske inte hade behövt vara det.

Lotta Schelin fortsätter:

– En nära vän och jag talade för länge sedan om målsättningar. Hon sade: ”Jag måste slå igenom, detta är mitt år.” Jag tänkte snarare: ”Ska du inte börja med att först vara med i truppen, sedan ta en startelvaplats” och så vidare.

När jag lyssnar på Lotta Schelin tänker jag på längdskidåkare – Johan Olsson, Charlotte Kalla – snarare än andra fotbollsspelare. Det är viljan att övervinna sig själv som är bränslet. Att palla ytterligare en mördarbacke medan mjölksyran spränger i varje muskel. Kicka bollen 701 gånger i stället för 700 – eller vinna saker med Sverige som man aldrig gjort förut.

VM-guld? Trevligt så klart, men på något plan verkar det nästan som en bisak. På något plan är Lotta Schelins största segrar alltid dem över Lotta Schelin.

På sju säsonger i Olympique Lyonnais har Lotta Schelin gjort 194 mål på 188 matcher.
På sju säsonger i Olympique Lyonnais har Lotta Schelin gjort 194 mål på 188 matcher.

Efter matchen samlas Olympique i sin klubblokal. Utifrån ser den ut som ett svenskt barackdagis. Där inne är det mer ståndsmässigt: gigantisk platt-tv på väggen, Xbox och sittsäckar på golvet. Brandlarmet går av misstag, annars verkar allt fungera. Lyons spelare – lagkaptenen Wendie Renard, målskytten Camille Abily, japanska stjärnan Saki Kumagai som avgjorde VM-finalen mot USA 2011 – släntrar in en efter en. En buffé är framdukad: couscous och skinka, vin för den som vill ha.

– Lotta kommer alltid sist, skrattar Ada Hegerberg, 19-årig anfallskollega och en av Norges mest lovande spelare.

– Jag hade Lotta som förebild när jag var yngre, nu försöker jag få ur henne precis allt. Jag tror att vi har en chans att ta Sverige i vm om vi spelar bra.

När Lotta Schelin väl dyker upp – jo, hon är nog sist av alla, faktiskt – får hon en kram och rödvin i ett plastglas av tränaren Gérard Prêcheur. Hon tar en slurk medan hon lägger mat på tallriken. Olympique Lyonnais ägare och klubbpresident, Jean-Michel Aulas, var på matchen berättar hon.

– Trots snön! Han ser de flesta av våra matcher och är väldigt engagerad. Damlaget är en stor del av klubbens image numera. Det var kul att spela i dag. Yzeurespelarna gnällde som fan på slutet, men kämpade på ändå. De blev ju fortfarande arga när de släppte in åttonde målet. Sådant gillar jag.

Olympique Lyonnais bildades 1950. Damlaget startade 20 år senare, 1970.
Olympique Lyonnais bildades 1950. Damlaget startade 20 år senare, 1970.

Nästa dag ringer vi på hemma hos Lotta Schelin. Hon står i köket med en present från hemlandet: 1,1 kilo tacokrydda i behändig tetrapak, ”minst 100 portioner.”

– Tur att kompisarna tänker på en. Vi vill ju äta riktig svensk mat här i Frankrike också.

Hon skrattar, som så ofta. Prata med vem som helst i hennes närhet, lagkamrater och ledare, kaféägaren nere på hörnet, och Schelins goda humör kommer på ett eller annat sätt att dyka upp i samtalet.

Hon är lång, runt 180 cm, med ett smalt skarpt ansikte och en böjlig hals som tycks gjord för att nicka bollar ur skeva vinklar.

Lotta Schelin ställer tillbaka tacotetran i köksskåpet. Hon bor ett tiotal kvarter från träningsanläggningen och Stade de Gerland, strax sydost om Lyons stadskärna. Sjunde arrondissementet består av myndighetsbyggnader och moderna bostadskomplex som varvas med sekelskiftesarkitektur och lätt nedgången art deco. Gulbrun betong, breda gator. Lotta Schelins lägenhet har fyra rum, det är ljust och rymligt men inget överdåd utöver takterrassen som är flera kvadratmeter större än en normal svensk innerstadsetta.

En gitarr ligger i soffan (”jag och en kompis som är präst brukade spela hemma i Sverige”), på en hylla hänger en haklapp – Melvins, systersonen. Hallen är full av autografkort och jogging­skor från Schelins sponsor. Annars är det egentligen inte mycket som avslöjar att Sveriges bäst betalda kvinnliga fotbollsproffs – årslön 2 miljoner, sägs det – bor just här.

– Jag tog över lägenheten från en annan tjej i laget rätt nyligen. Jag har ett hus där hemma, i Kungsbacka. Syrran och hennes familj bor där nu.

På många sätt är hon som svenska fotbollsspelare i utlandstjänst är mest: tjänar ett par millar om året, bor nyinflyttat och gillar mat som påminner om Sverige. Sedan finns det några skillnader också. När Lotta Schelin inte spelar fotboll läser hon genusvetenskap, distanskurs på Linnéuniversitetet i Växjö. Tidigare har hon pluggat franska (inklusive 1600-talsfilosofi) och sociologi. Vi ska återkomma till det.

Men först, backa bandet några veckor och en flygresa två timmar söderut.

La Manga Club Resort är både spansk semesterby och sofistikerat sportcenter. Soldis och glittrande medelhav flyter ihop i ett töcken, bergen på andra sidan bukten behövs som riktpunkt för att fastställa horisonten. Här finns tre 18-hålsgolfbanor, tennis- och rugbyplaner. Och så fotbollsstadion. Bland svenska fans är La Manga kanske mest känt för ett mål som gjordes här för 14 år sedan. Mars 2001, Malmö FF mot norska Moss. En viss Zlatan Ibrahimović chippade bollen över två backar och smällde sedan in en volley. Där och då var kontraktet med Ajax klart, enligt ibraisk fotbollsmytologi.

Nu möts Sverige och Norge igen, men den här gången är det landslags­året som inleds. En första samling för Pia Sundhages gäng, sedan fem månader för att spela ihop startelvan inför VM i Kanada i juni.

Caroline Seger skadar sig kort före matchen. Lotta Schelin delar kaptensbindeln med henne och bär den på topp bredvid Kosovare Asllani. Sverige inleder matchen bra, Schelin frispelar Therese Sjögran efter 13 minuter, skott på mål och retur från målvakten som Lotta Schelin sånär sätter. Hon har lite mer av en targetroll i landslaget än i Lyon, även om de flesta attacker går via Asllani medan Schelin löper på djupet.

Som sagt, Sverige pressar på, Lotta Schelin borde eventuellt ha fått en straff som domaren viftar bort. Man verkar kontrollera matchen – men blottar sig också bakåt. Inom loppet av sju minuter gör Norge två närmast identiska mål: bryter uppspel, kontrar genom backlinjen och lägger bollen i en snygg båge över Sveriges utrusande målvakt Hilda Carlén.

Det är frustrerade blågula spelare som går ut mot halvtidsvilan. Och där händer något. Det är uppenbart att Sverige inte tänker ge upp trots tvåmålsunderläge – andra halvlek inleds ursinnigt, utdelningen kommer nästan direkt. Kosovare Asllani snurrar in 1–2 efter knappt två minuter, tio minuter senare gör ”Kosse” mål igen och det är kvitterat. Kanske går luften ur norskorna där. Den gör det definitivt efter en halvtimme, då Lotta Schelins 77:e landslagsmål är ett faktum. Efter inspel från Asllani sätter hon 3–2 till Sverige.

Det blir också slutresultatet. Efter matchen drar Lotta Schelin med sig laget på ett litet ärevarv runt plan – eller tja, nedjoggning med halva laget då, övriga har strosat ut i omklädningsrummet, det är ju bara en träningsmatch.

En regnig januari­kväll och match i franska cupen är inte någon större publikmagnet.
En regnig januari­kväll och match i franska cupen är inte någon större publikmagnet.

Publiken består av högst 100 personer, de flesta svenska och norska pensionärer som bor i området. Någon norrman buar åt Schelin, men det är bara på skoj. Stämningen är högst gemytlig i La Manga.

Förbundskaptenen är nöjd efteråt.

– De här två målen vi får emot oss är ju misstag, det är skit. Då blir det en attitydfråga – här får vi bestämma hur vi ska komma tillbaka. Caroline Seger var med i omklädningsrummet och sa: ”Nu har vi en chans att vända det här.” Det är precis vad jag önskar, att spelarna manar på varandra, säger Pia Sundhage.

– Jag tror att det är första gången som vi kommer tillbaka från att ligga under sedan jag blev förbundskapten i Sverige. Jag har gjort det massor av gånger i usa, men aldrig i Sverige. Det är en genuin, go’ känsla som jag kommer att bära med mig hela vägen till vm.

Precis som Pia Sundhage pratar Lotta Schelin om matchen som mer än en vanlig träningsmatch.

– Fan, det var läckert. Det är väldigt sällan vi vänder på det sättet, antingen vinner vi mycket eller så förlorar vi med något mål. Därför var det här jäkligt viktigt för oss som lag. Dels för att vi fick en bra start på säsongen, det är derby mot Norge och de är starka. Men framför allt för att bara veta att vi verkligen kan vända en match. Vi behöver mer av den amerikanska jävlar anamma-attityden. Den här segern kändes symboliskt viktig.

Lotta Schelin har i princip varit given i landslaget sedan debuten 2004. I dag är hon, tillsammans med Therese Sjögran, Nilla Fischer och Caroline Seger, stommen som ska bära Sverige mot nya medaljer i VM. Hon har inte särskilt mycket kontakt med Pia Sundhage mellan landslagssamlingarna, berättar hon. Så länge Lotta Schelin är skadefri och inte hamnar i någon avgrundsdjup formsvacka – det har inte inträffat hittills – lär hon vara på plan när Sverige möter Nigeria i öppningsmatchen i Winnipeg den 8 juni.

I EM 2013 åkte ni ut mot Tyskland i semifinalen. Vad lärde ni er av det?

– Jag vet inte om jag tycker att de var det bästa laget i det mästerskapet. Men de gick och vann allt igen ändå. Det är jävligt stort, de har en vinnarkultur som är rätt maffig. Och vi slår dem inte! Men om man ser till både vår match och mästerskapet i stort var vi ett lag som kom med full fart, medan Tyskland var … jäkligt hackigt. Och så står de där som vinnare till slut ändå. Eloge till dem.

Om vi pratar målsättning inför VM, tänker du medalj eller tänker du guld?

– Personligen har jag medalj som bild, inte mer specifikt än så. Men i slutändan vet jag att det inte är bronsmedaljen jag kommer att jobba emot. Att spela en final är min dröm, det är vad som fattas för mig med landslaget. Och jag är helt hundra på att det är möjligt. I VM 2011 vann vi fem av sex matcher, inklusive mot USA, som sedan gick till final.

Vem spelar du helst ihop med på topp i landslaget? Det funkade ju bra mellan dig och Kosovare Asllani nu senast.

– Det är ett skittråkigt svar, men man spelar med den som coachen vill. Jag har spelat med Sofia Jakobsson också på sistone. Hon är lite mer lik mig i spelstilen än ”Kosse” men det har funkat. Men jag och ”Kosse” har erfarenhet tillsammans med 4–4–2 i mästerskap och vi kompletterar varandra väl. Sedan beror det på vad Pia vill, och var vill hon ha ”Kosse”.

Röster om Lotta Schelin

Pia Sundhage 

förbundskapten för svenska damlandslaget.

– Utifrån vad jag har sett i jobbet och varit i närheten av är Lotta en av världens tio bästa forwards. Dessutom är hon en förebild, såväl på som utanför plan. Vi hade en del debutanter i landslaget förra året, hon hjälper de unga spelarna in genom att tjöta med dem efter en lunch och bjuda på sig själv. I vissa klubbar finns det en hierarki, men hon umgås med allt och alla och hon gör det på ett så härligt sätt. Jag brukar tjata om USA:s Abby Wambach som en fantastisk ambassadör för damfotbollen. Nu när jag lärt känna Lotta Schelin nämner jag henne i samma andetag.

Johan Orrenius 

chefredaktör Offside.

– Lotta Schelin kommer alltid till landslaget med målsjälvförtroende, jag tror verkligen att hon har vunnit på att vara i ett så dominerande lag som Lyon där hon ju också har naturlig stjärnstatus. Däremot ser jag henne inte som den klassiska ledartypen, som kör de stora brandtalen. Som spelare är hennes främsta egenskaper avsluten och löpstyrkan. Det låter kanske lite tråkigt, men hon sätter tonen för landslaget där: Sverige vill ju vara ett löpstarkt lag, och på den positionen hon spelar är det hon som ska dra med sig de and­ra. Hon är Sveriges bästa målskytt någonsin, ändå kan man ha känslan av att något saknas i hennes karriär – nämligen att hon leder ett svenskt landslag till en riktigt stor succé. Det är den enda pusselbit som saknas innan hon kan rankas bredvid spelare som Marta Vieira da Silva, Birgit Prinz och Abby Wambach.

Johanna Frändén 

Frankrikebaserad fotbollsreporter på
Aftonbladet och SVT.

– Tillsammans med Pia Sundhage, Hanna Ljungberg och Victoria Svensson är Lotta Schelin den största spelaren i svensk damfotbollshistoria. I Lyon är hon den stora anfallsstjärnan och omslagskvinnan. Jag jobbade ju med henne förra sommaren, då hon satt med i VM-studion i SVT. Hon är tydlig i frågor om jämställdhet och antirasism, och har en hög intellektuell nivå. Det är jättesvårt att hitta något dåligt att säga om Lotta Schelin. Lite problematiskt för mig som journalist.

Tillbaka i Lyon gör Lotta Schelin kaffe – och häller upp i Skavlan-muggar. Hon tillhör numera den exklusiva skara svenskar som har både sommarpratat i P1 och gästat den norske talkshowvärden i SVT.

Vi talar om jämställdhet. Nyligen utsåg alltså UEFA Lotta Schelin – tillsammans med bland andra lagkamraten i Lyon, Camille Abily, PSG:s Laura Georges och Steffi Jones, tidigare lagkapten i Tyskland – till damfotbollsambassadör. Från UEFA:s sida är uppdraget åt spelarna att med sin erfarenhet ”gynna nästa generations spelare”. För Schelin innebär det också ett tydligt mandat att arbeta för en fotbollsvärld mindre fast i traditionella könsroller.

– Det finns en politisk dimension i detta, som är väldigt viktig att vara medveten om. Det finns unga tjejer på många platser i världen som inte ens får lov att spela fotboll. Det är exakt vad vi vill åt, jag och de andra UEFA-ambassadörerna. Att förmedla våra egna erfarenheter som kvinnliga fotbollsspelare och visa vad fotbollen kan göra.

Vid sidan av fotbollen läser du genusvetenskap på distans på Linnéuniversitetet. Kommer du att ha nytta av det i de här sammanhangen, tror du?

– Det är jag helt övertygad om. Det är någonting jag skulle kunna brinna för framöver också. Det är ju inte så att man som kvinna inte har varit en del av den här diskussionen sedan typ 1843, haha. Det intresserar mig att jag ser sådana skillnader mellan Frankrike och Sverige. Då är det ganska gött att veta hur man pratar genus i den akademiska världen.

Märker du tydliga skillnader mellan Frankrike och Sverige i synen på jämställdhet och fotboll?

– Ser man till samhället i stort är det uppenbart att vi har kommit längre i Sverige. Jag var väldigt frustrerad i början. Då hade damlaget inte fått den status i klubben som vi har i dag – även om jag personligen inte tycker att det ska bero på status, utan snarare på att vi är människor. Från början hade vi inget eget klubbhus för damlaget inne på träningsanläggningen. En gång när jag gick in genom den vanliga ingången för att gå till sjukgymnasten stoppade vakten mig. ”Du får inte gå in den här vägen, killarna tränar nu.” Han menade alltså att jag skulle gå runt hela skiten och gå in genom en bakdörr i stället. Där och då tog jag det svinilla. Det kändes verkligen som att vi inte var värda någonting.

Vad gjorde du då?

– Jag var skitarg och sa det till tränaren. Han framförde meddelandet. Man måste alltid påpeka när någonting känns fel. För några år sedan skulle franska fotbollsförbundet promota damfotbollen, och då valde man en känd fotomodell som frontfigur för kampanjen. Alltså, en svinsmal tjej som plötsligt står som pappdocka inne på arenan när vi kommer in. Jag blev så förbannad. Finns det någon som spelar fotboll och är bra på det, och ser ut som en modell, då är det väl en sak, som Josefine Öqvist. Men någon som bara är mannekäng? Det blir så jävla fel. Hon hade ingenting med fotbollen att göra över huvud taget.

Det här engagerar henne, det märks. Hon pratar snabbt, svordomarna duggar tätare (hon svär en del även i övrigt). Lotta Schelin släpper garden helt enkelt. Mediefiltret, den där diplomatiska harmlösheten som de flesta professionella fotbollsspelare kopplar på i intervjusituationer – Schelin gjorde det när vi pratade om landslaget – det filtret är helt av nu.

På senare år har tydliga bryggor byggts mellan svensk damfotboll och den bredare debatten om jämställdhet. Förbundet har lärt sig, sportredaktionerna har gått i bräschen – sannolikt sporrade av ett svenskt damlandslag som under 00-talet blev allt mer älskat ute i stugorna, något som kulminerade med folkfesterna under VM 2011 och hemma-EM 2013.

Den allmänna linjen är numera tydlig: damfotboll behandlas (från förbundshåll) och bevakas (från mediehåll) med samma seriositet som herrfotboll.

Av dessa skäl – samt Zlatan Ibrahimović – har svff:s fotbollsgala två år i rad hamnat i debattens centrum.

Först, 2013, efter Ibrahimovićs famösa uttalande om att ”de kan få en cykel med min autograf så blir det bra” – riktat mot damlandslaget, när Svenska fotbollförbundet hyllade Anders Svenssons landskampsrekord med att ge honom en bil i present, samtidigt som Therese Sjögran, rekordhållare på damsidan, inte nämndes över huvud taget.

Sedan, 2014, snuvades Therese Sjögran återigen på en välförtjänt hyllning, denna gång av tv4 som inte tyckte att hennes utmärkelse för 200 spelade landskamper fick plats i sändningen. Ibrahimović kommenterade igen: ”Ska alla på galan få varsitt pris och vara nöjda? Det är en gala vi pratar om. Man ska visa upp dem som är bäst.”

Varför tror du att vi har fått den här debatten kring damfotbollen de senaste åren? Är det så enkelt som att Zlatan har gjort vissa uttalanden?

– Debatten kring fotbollsgalorna hade säkert uppstått ändå, i och med alla snedsteg. Den debatten är bra. Men när vår lagkapten och största fotbollspelare genom tiderna uttrycker sig på ett visst sätt, då får det så klart en jätteeffekt. Jag orkar inte ens gå in och bedöma vad han menade eller inte menade nu senast.

– Men det var frustrerande när det här gick ut brett i medierna efter galan 2013. Vad många fick med sig var att Zlatan tycker att vi inte ska jämföra dam- och herrfotboll. Men då har man glömt allt det andra han också sa, vilket ju var mer problematiskt. Till exempel att han tyckte att det var ett dåligt skämt att ens jämföras med mig.

Hon suckar.

– Skit samma, Zlatan är Zlatan, whatever. Men det får ju konsekvenser.

Reaktioner på Zlatans uttalanden efter fotbollsgalorna 2013 och 2014

Caroline Seger 

På Instagram:

”Aldrig har jag under dessa år behövt känna mig så liten som jag gjorde när vår största idrottsprofil genom tiderna uttryckte sin åsikt om damfotbollen. En person som många, om inte alla, ser upp till och lyssnar på. Jag har aldrig bett om att bli jämförd och jag är inte dummare än att jag förstår att det är enorm skillnad på herr- och damfotboll. Men med det sagt så måste man kunna ha en respekt gentemot damfotbollen och de människor som både på och utanför plan lägger ned tid och energi på det de älskar att göra.” 

Simon Bank 

I Aftonbladet:

”Jag hoppas att Zlatan Ibrahimović och alla de andra märkt av skiftningen i tonläge från damfotbollen de senaste åren. De hävdar sin rätt nu. Nilla Fischer och Therese Sjögran håller inte käften, det gör inte Pia Sundhage, Sara Thunebro eller fc Rosengård heller. De ser ju vad de ser, de hör ju vad de hör. Be svff om en röd linje så kommer de att prata om jämställdhet och respekt. Be dem visa det i praktisk handling så kommer de att förminska och förringa. Då kommer de skicka fram landslagstränare som säger att Saudiarabiens kvinnor kan se fotboll på tv om de nu vill. Då kommer de att stamma när någon frågar om Miiko Albornoz sexdom. Då kommer de att tystna, eller säga att ’ord står mot ord’ när Alexander Gerndt fälls för kvinnomisshandel. Då kommer landslagets lagkapten att skämta om damfotbollsspelare och cyklar.”

Du har aldrig tänkt att ”nästa gång jag spelar i Paris tar jag en fika med Zlatan efter matchen, snackar lite om fotboll och jämställdhet och så försöker vi göra något bra av det här tillsammans”?

– Jag skulle gärna göra det! Men är han intresserad? Jag tror inte det, faktiskt. Han går sin egen väg, det är vad han alltid har gjort. Och vi kanske inte heller kan kräva av Zlatan att han ska brinna för de här frågorna på samma sätt som jag och många andra gör? Han tar inga jättedebatter på andra politiska områden heller direkt.

– Hade det varit Kim Källström, som jag känner, hade jag definitivt tagit en diskussion med honom. Jag tycker att vi måste komma ifrån att vi jämförs rakt av. Det görs ju aldrig i andra sporter, ingen skulle få för sig att ställa Charlotte Kalla mot Marcus Hellner, till exempel. Man jämför Kalla med Marit Bjørgen i stället.

Lotta Schelin är även aktiv på sociala medier. På Twitter har hon 25 000 följare.
Lotta Schelin är även aktiv på sociala medier. På Twitter har hon 25 000 följare.

Den här diskussionen är väldigt levande i Sverige. Är det något ni pratar mycket om i Lyon?

– Det kritiska tänkandet kring könsroller finns inte på samma sätt här. Men jag försöker väcka det och ta fajten. Herrlaget har sin träningsplan precis utanför vårt klubbhus, och för ett tag sedan stod hela vårt lag och kollade på en av deras spelövningar. En av våra franska spelare sa då: ”Nej vad fasen, jag har ingen lust att stå här och glo på dem. Den dagen hela herrtruppen kommer och kollar på vår träning kanske …” Lite oväntat att det var en fransyska, tänkte jag, men bra! Direkt då var det två andra franska spelare som sa: ”Men skärp dig, vad löjlig du är! Det är klart att de inte vill kolla på oss, vi är ju inte alls på deras nivå.”

– Då var jag tvungen att säga ifrån. Skärp er! Först, sluta nedvärdera er själva. Men också, vad då annan nivå? Vi är på den absolut högsta nivå som är möjlig inom vår fotboll. ”Men det är inte samma sak, det går ju mycket fortare när de spelar”, sa de då. Jag blev jävligt frustrerad. ”Det är klart att det går fortare! Vi har ju olika förutsättningar, de är herrar och vi är damer. Men det betyder inte att vi är sämre. Eller vad fan, om ni står här och säger det kanske vi borde syssla med något annat? Om vi inte tror på oss själva?”

Hur blev stämningen?

– Jo, jag fick ju lite att reda ut där …

Lotta Schelin skrattar.

– Jag har märkt att man måste ta det lite pö om pö. Det är inte samma medvetenhet om de här frågorna i Frankrike, så är det bara.

Du nämnde Josefine Öqvist tidigare. Hon vek ut sig i Slitz för tio år sedan. Tror du att någon i dagens landslag skulle göra samma sak?

– Jag har svårt att se det. Det skulle vara betydligt svårare att få någon i landslaget att ställa upp på det i dag, det tror jag verkligen. Josefine Öqvist slog igenom och var ung och söt, det är klart att hon blev smickrad. Jag vill inte döma henne eller någon annan, så länge det känns bra för den som gör det, så absolut. Däremot är det inte en väg som jag vill att vi ska gå för att damfotboll ska bli intressant. Det känns helt fel.

Identifierar du dig politiskt på något tydligt sätt?

– Jag röstar mer utifrån ideologi än sakfrågor, de som står för de värderingar jag tror på borde också kunna hantera politiken, tänker jag. Och då är det ju mer åt vänster.

Pia Sundhage kallar sig socialist, gör du det också?

– Nej. Jag är inte rädd för att kalla mig feminist, men jag vill inte ha en massa etiketter på mig.

Varifrån kommer ditt politiska engagemang?

– Inom min familj fanns inget organiserat engagemang, men vi diskuterade mycket. Politiskt sett har familjen alltid varit mer vänster än höger, så det har funnits en bas, ett solidaritetstänk.

Du sa att i princip alla i landslaget är överens i jämställdhetsfrågan. Gäller samma sak ur ett bredare politiskt perspektiv?

– Det tycker jag nog. Jag vet att det finns människor i laget som röstar blått. Vi har säkert samma mål, men de väljer andra vägar dit. Det respekterar jag. Morgonen efter valet senast var vi på landslagssamling, och alla kollade på varandra och bara ”vad fan hände?” Alla var ledsna när resultatet hade kommit på grund av Sverigedemokraterna.

Så det finns ingen SD:are i damlandslaget?

– Jag kan inte svära på det, men i alla fall ingen som har kommit ut ännu … på det sättet!

Lotta Schelin skrattar igen, innan hon blir allvarlig:

– Men det är likadant där, jag har väldigt svårt att döma människor om de inte är riktigt dumma jävla männi­skor. Finns det någon i landslaget som sympatiserar med SD skulle det vara jätteintressant att höra. Jag skulle förstås bombardera personen med vettiga argument. Men man får liksom visa ett intresse, även där. Det är ju det som är grejen.

Lisa Dahlqvist och Lotta Schelin visar upp damlandslagets nya matchställ på en pressträff i januari. Tröjorna har designats av svenska modeduon Altewai Saome.
Lisa Dahlqvist och Lotta Schelin visar upp damlandslagets nya matchställ på en pressträff i januari. Tröjorna har designats av svenska modeduon Altewai Saome.

När Sverige spelade oavgjort mot Danmark i EM 2013 kokade näthatet mot de svenska spelarna över i sociala medier. Exempel från Twitter: ”Fula kossor som ska ut på åkern och spela lite boll”, ”Damlandslaget … Lesbiska horor är vad ni är” – den senare tweeten, signerad en elithockeyspelare i 20-årsåldern, ledde även till åtal (som ännu inte har avgjorts). På internationella kvinnodagen, den 8 mars i år, berättade backklippan Nilla Fischer i Dagens Nyheter hur det är att leva med näthatet. Lotta Schelin upplever sig inte drabbad på samma sätt, säger hon.

– Men jag läser inte allt heller. Under ett mästerskap skulle jag aldrig gå in och kolla på Twitter – och framför allt inte om jag vet att jag har gjort en dålig match. Så jag är lite förskonad, men jag vet att det finns. Det handlar om att vi tar plats. Vissa duktiga manliga fotbollsspelare – jag nämner inga namn, för jag har bara hört det på omvägar – ska tydligen ha frågat tjejer i landslaget om vi ”inte fick lite väl mycket space under EM?” Vad är ni rädda för, liksom?

Tre rum och kök. Lotta Schelin bor modest trots en årslön som sägs ligga runt 2 miljoner kronor.
Tre rum och kök. Lotta Schelin bor modest trots en årslön som sägs ligga runt 2 miljoner kronor.

Jag frågar hur hon ser på sin egen framtid – funderar hon något på karriären efter fotbollen? I somras satt hon som expertkommentator i SVT under fotbolls-VM i Brasilien. Jobb inom medierna, kanske?

– Det enda jag vet är att när jag väl ger mig in på någonting nytt så vill jag vara ordentligt förberedd. Men jag kommer att spela aktivt i minst 3–4 år till, kanske 5–6 till och med.

Du har ju en fot inne hos UEFA nu. Här kommer ett förslag på nästa jobb: första kvinnliga UEFA-presidenten. Kan det vara något?

– Det låter sjukt tungt. Inte att vara kvinna och vara president, utan jag vet inte om jag är tuff nog för den typen av politik. Nu är ju han på FIFA, men när du säger UEFA-president ser jag Sepp Blatter och sådana typer framför mig. Och känns det inte lite … korrupt?

Som sammanfattning av hennes egen nya arbetsgivare känns orden befriande spontana och inte särskilt diplomatiska. Lotta Schelin kommer att fortsätta skaka om i fotbollsvärlden.

Lotta Schelin

Född: 1984.

Yrke: Fotbollsspelare.

Landskamper:
149 st (79 mål). 

Bakgrund: Född i Stockholm men uppvuxen i Kållered utanför Göteborg.

Klubbar i karriären: Kållered SK, Hällesåker IF, Mölnlycke IF, Landvetter IF (Kopparbergs/Göteborg FC), Olympique Lyonnais (Frankrike).

Läs hela artikeln

Köp artikeln och läs när du vill. Fysiska prenumeranter får också tillgång till ett år gamla artiklar.

Bli prenumerant

RELATERADE ÄMNEN

Fotboll Sport