Sexrecession |
Är sex livsviktigt?

Tidigare i år beställde den svenska regeringen en utredning för att ta reda på varför antalet födda barn per kvinna i Sverige i snitt sjönk till 1,43 i fjol, den lägsta nivån sedan mätningarna började år 1751. Kanske borde de i stället undersöka varför vi inte tycks lika intresserade av att ligga längre. Internationellt pratar experter om en sexrecession, inte minst bland unga. Therése Skoog är professor i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon menar att även om vi inte har en fullständig bild över befolkningens sexvanor, finns liknande indikationer i Sverige. Bland annat visar den årliga Ungdomsbarometern att unga i dag är mindre intresserade av sex jämfört med för 10–15 år sedan.

– Bilden är inte helt tydlig. Sannolikt är det polariserat med en grupp som är väldigt aktiv, och växande grupper som inte är aktiva alls, säger hon.

Även studier från RFSU tyder på att vi har sex färre gånger per år än tidigare. Det finns ännu inget vetenskapligt svar på varför, men möjliga förklaringar är att unga dricker och festar mindre, att tiden i högre grad äts upp av digitala tjänster och, inte minst, den ökande psykiska ohälsan.

– Ungas sexuella beteende hör samman med hur de mår i övrigt. Eftersom det finns många rapporter som tyder på att unga mår sämre i dag än tidigare, kan man tänka sig att de har mindre sexuell lust och därför mindre sex, säger Therése Skoog.

Hade frågan ställts före den 25 juli 1978 hade svaret varit självklart. Men då, klockan 23.47, föddes Louise Brown på Royal Oldham Hospital i Storbritannien, världens första bebis som kom till via ivf. Sedan dess har över 10 miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning, enligt The European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). Och om en techentreprenör som Noor Siddiqui, grundare till fertilitetsstartupen Orchid, får bestämma, är det så alla människor kommer att skapas i framtiden. Företaget erbjuder världens första fullständiga DNA-rapport för embryon, så att klienterna kan screena sina potentiella barn för eventuella sjukdomar. Det öppnar inte bara för etiska dilemman, utan också för en potentiellt sexfri framtid.

– Sex är till för nöjes skull. Embryoscreening är till för barn, som Noor Siddiqui har sagt på X.

Men om sex inte längre är avgörande för människans fortlevnad, gör det väl ingenting om vi inte ligger lika ofta?

– En hälsosam sexualitet är kopplad till hälsa inom andra områden, fysiskt, socialt och psykiskt, säger Therése Skoog.

Det kan handla om bekräftelse, samhörighet, glädje, njutning, fysisk aktivitet, kropps- och självkännedom.

– Men allt är sannolikt beroende av hur sexet ser ut; är det bra eller dåligt, vill jag eller vill jag inte, agerar jag utifrån vad jag sett på porren eller utifrån en mer autentisk upplevelse? säger hon.

Pelle Ullholm, sakkunnig på RFSU, håller med.

– Många människor lever ett liv där sexualiteten har liten vikt. Sedan finns det betydligt fler som känner att det är väldigt centralt för dem själva och deras relation. Men poängen är att det varierar mer i dag än tidigare.

Att frekvensen av partnersex minskar, säger inget om sexlivets kvalitet, menar han. Det kan snarare vara ett tecken på att man är inkännande och mer aktivt söker samtycke, inte minst efter metoo.

– Upplevd nöjdhet är inte synonymt med antalet gånger man har sex. Den nya generationen brukar prata om att man väljer bättre sex men färre tillfällen.

Den nya generationen brukar prata om att man väljer bättre sex men färre tillfällen.

Sex påverkar även vår fysiska hälsa och kan, utöver ökad livskvalitet och psykisk hälsa, kopplas till lägre risk för vissa cancersorter och dödliga hjärt-kärlhändelser. En amerikansk studie, publicerad i Journal of Psychosexual Health i fjol, konstaterar att ”låg sexuell frekvens kan leda till tre gånger högre total dödlighet” och att ”folkhälsoinsatser bör utformas med hänsyn till sexuell hälsa.”

– Från ett samhällsperspektiv kan det finnas skäl att se hur vi skapar förutsättningar för att människor ska kunna känna lust och ha tid för samvaro. Om människor mår bra, inte blir förtryckta eller utsatta för övergrepp eller stress och press, har välfungerande nära relationer och ekonomisk trygghet, då finns det bättre villkor för ett aktivt, hälsosamt och positivt sexliv. Men att göra något åt det är inte minst en politisk fråga, säger Therése Skoog.